- corona.png (122.05 KiB) Visad 572 gånger
Även om pandemin i sig är negativ, framkom det också en del positiva aspekter. För personer som kan arbeta hemma, innebär det en minskad stress att slippa förberedelser att fara till jobbet och resorna dit. "Corona" har också blivit ett legitimt skäl att slippa socialisera mer än man känner för.
Dessutom verkar vi autister ha mycket lättare att acceptera situationen, eftersom många av rekommendationerna, inte skiljer sig särskilt mycket från vårt vanliga levnadssätt. Dock är det skillnad på egen vald isolering och påtvingad - även för autister. Så många av oss klättrar trots allt på väggarna. Är det så att vi känner rastlöshet, för att vi inte kan göra vad vi normalt sätt ändå inte brukar vilja? Alltså, har vi ett större behov av att socialisera nu under pandemin än innan?