Krigare, tjänare och språkhistoria

[Linnea Sandquist]

Det finns väl hur många anekdoter som helst om olika ords ursprung och betydelseförskjutningar. Här vill jag uppmärksamma ett slags bak-och-framvänd parallell mellan det svenska ordet dräng och det japanska ordet samuraj.

På vikingatiden och en bit in på medeltiden betydde dräng "krigare", företrädesvis då en krigare som stred för en kung. Senare under medeltiden/nya tiden försköts ordet till sin nuvarande betydelse "tjänare/lantarbetare".

Samuraj betydde däremot under forntiden "tjänare", men försköts sedan till att betyda (i princip) en japansk riddare.

Jag skulle gissa att den här betydelseförskjutningen har med samhällsförändringar att göra. Följen av edsvurna krigare blev mindre viktiga i det svenska samhället, men viktigare i det japanska samhället. I Sverige sattes män som tidigare hade hållit igång ledungsflottan på trist jordbruksarbete, eftersom ledungsflottan blev omodern. I Japan utbildade man istället om en tjänarklass till en krigarklass, för att möta något i någon utveckling där.

[Johannes Sandquist]

Svenskans knekt som betyder soldat, tyskans Knecht som betyder dräng, och engelskans knight som betyder "riddare" har samma etymologiska ursprung i ett gammelgermanskt ord för tjänare.

[Linnea Sandquist]

England och Japan hade ju en likartad feodal struktur, så det är inte konstigt att det finns en sådan parallell mellan engelsk och japansk språkhistoria. I Sverige fanns det inte tillräckligt med rikedom för så många riddare av olika rang, utan här bestod militärkåren av "simpla knektar" istället. Lite förenklat.