Suzanne Apelqvist skrev: ↑lör aug 08, 2020 2:54 pm
Jag är inte expert på området, men jag upplever att autister ofta inte bryr sig om vilket kön de ska inleda relationer med. Det handlar om vem de trivs att dela sitt liv med, snarare än att följa normer.
Det är möjligt att det finns en överrepresentation av romantisk och sexuell könsblindhet bland autister. Jag har också hört liknande saker här och var. Synd att detta inte gäller i än större utsträckning, för då skulle ju många av alla dessa ensamma autistiska män kunna bli ihop med varandra, istället för att söka kvinnor som av olika skäl inte är lika angelägna av att få den sortens relation med dem. Jag har dock varken själv erfarenheten av eller fått intrycket av från nämnda grupp män att preferens för ett visst kön, i mitt och denna grupp mäns fall kvinnor, handlar om att följa normer utan om fysisk attraktion och total frånvaro av sådan.
Däremot har jag fått intrycket av att en vilja att följa normer i vissa lägen kan skapa eller förstärka en önskan om att få en hypotetisk partner. Jag syftar inte på situationer då man är intresserad av en specifik person, eller av flera personer så att man önskar att åtminstone någon av dessa personer skulle vara intresserad tillbaka. Jag syftar på när folk som inte är intresserade av nån specifik föreställer sig att livet skulle bli mycket bättre, bara de fick en parrelation. Jag tror att normerna kring relationer gör att folk ibland skapar sig förväntningar på vad livet bör innehålla, som ibland kan bli en aning överdrivna.
Suzanne Apelqvist skrev: ↑lör aug 08, 2020 2:54 pm
Jag har en fundering, kan det också vara så att många transsexuella personer är autister?
Utveckla gärna det resonemanget. Nu handlar ju transsexualism om den egna könsidentiteten och inte om sexuell preferens beträffande partners kön, men en transsexuell person är väl verkligen inte könsblind, då den påstår sig ha det motsatta könet mot sitt fysiska kön som den rimligtvis förväntas vara enligt omgivningen.
