Ivanhoe är en historia som jag länge har tänkt att jag ska ge mig på i mitt bok/film-jämförelseprojekt. Jag har läst boken och sett flera filmatiseringar flera gånger, men eftersom mitt minne är väldigt kort har jag varken haft boken eller dess filmatiseringar i tillräckligt färskt minne för att kunna skriva recensioner här.
Nu har jag emellertid igår sett om 1982 års Ivanhoe med Anthony Andrews som Wilfred av Ivanhoe, den som i Sverige blivit en klassiker associerad med nyårsfirande. Jag håller också på att både läsa om boken och se om en annan filmatisering.
1982 års klassiker är en drygt två timmar lång historia som tar bort mycket från boken och lägger till relativt lite eget.
Spoilervarning! Filmen börjar med att Wilfred av Ivanhoe räddar Isak från York undan ett bakhåll från normandiska rovriddare. Wilfred, som alltid kallas för sitt förläningsnamn Ivanhoe av alla, inklusive sin tillgivna ungdomskärlek Rowena, är en riddare som nyligen kommit hem från Rikard Lejonhjärtas korståg, och som har trätt en brun munkkåpa över sin ringbrynja för att kunna färdas diskret som en enkel pilgrim. Isak från York är en judisk köpman/bankir som ständigt blir utsatt för en anti-semitism som är ohistoriskt fokuserad på ras.
Wilfred och Isak lever i samma värld som Robin Hood-legenden har kommit att utspela sig i från och med 1800-talet. Rikard Lejonhjärta är kung av England (där historien utspelar sig) och bortrest på korståg, alternativt i fångenskap på hemvägen från korståget, och hans bror prins John (som alltid kallas för prins John fastän det vore rimligt att namnöversätta honom som prins Johan eftersom han historiskt motsvarar den blivande kung Johan utan land) styr riket uselt i hans frånvaro och konspirerar för att utropa sig själv till kung.
Prins John stöder sig på den normandiska adeln i ett England där det mer eller mindre råder ett raskrig mellan saxare och normander, medan Rikard vid sin återkomst enar saxare och normander såsom Rikards och Johans farmorsfar Henrik I gjorde historiskt.
Isak genomskådar Ivanhoes förklädnad, och som tack för att han räddat hans liv (Isak utgår från att han skulle ha blivit dödad och inte bara rånad av de normandiska riddarna) förser Isak honom med häst och rustning för torneringen i Ashby. Där får tittaren möta andra viktiga personer i handlingen:
Ivanhoes far Cedric som har förskjutit Ivanhoe eftersom han stuckit till Palestina med den där normandiske förtryckaren Rikard istället för att stanna och hjälpa Cedric att förbereda ett saxiskt uppror, Ivanhoes förbjudna flickvän och tillika fostersyster Rowena, Rowenas av Cedric utsedde fästman matvraket Athelstane, Cedrics narr Wamba, prins John och Isaks dotter Rebecka på läktaren och de tre skurkriddarna Reginald Front de Boeuf, Maurice de Bracy och Brian de Bois-Gilbert (vanligen kallad Brian Gilbert) på rännarbanan.
Rowena har blont hår som är rakt upptill och lockigt nedtill på ett sätt som ser väldigt onaturligt ut och en uppseendeväckande stor krona på huvudet, och Rebecka har en röd slöja som Brian oartigt lyfter på med sin lansspets. Reginald är tjock medan Brian och Maurice är smala. Athelstane sticker ut som längre än de andra, men är trots sitt ständiga ätande ganska smal.
Ivanhoe anländer sent till torneringen och besegrar under täcknamnet Destichado de tre skurkriddarna. En störande detalj är att Brian de Bois-Gilbert för att riktigt illustrera hur dryg han är, frågar om Destichado nyligen har biktat sig eftersom han så lättvindigt vågar livet redan innan Destichado utmanar honom att slåss med skarpa vapen (alla tidigare strider var med trubbiga vapen).
Som segrare under torneringens första dag utser Destichado Rowena till "kärleks- och skönhetsdrottning", alltså till nästa dags prisutdelerska. Under natten går Wamba med bud mellan Ivanhoe och Rowena, varvid han inte framför allting korrekt, antagligen för att han inte vill uppmuntra dem för mycket. Nästa dag är det en skenstrid där man slåss i lag och där någon av skurksriddarna (man ser inte tydligt vem) fuskar genom att utsätta Destichado för en stöt framåt med svärdsspetsen. En riddare med svart rustning kommer och räddar Destichado och rider sedan iväg, vilket gör Destichado till segrare ännu en gång.
Destichado avslöjas som Ivanhoe när han tar emot segerkransen från Rowena. I samma veva säckar han ihop av sin skada. Judarna tar sig an Ivanhoe efter att Cedric har vägrat att göra det. Han vårdas ömt av den läkekunniga Rebecka, och hon och hennes far planerar att ta med honom till sitt hem i York.
Prins John misstycker till att Rowena ska giftas bort till Athelstane; istället vill han gifta bort henne till Maurice de Bracy. Denne och hans båda skurkriddarpolare planerar att röva bort Rowena hem till Reginalds slott Torquilstone. Reginald har också den dåliga smaken att kalla sina två skurkriddarkumpaners magar för tjocka, för vilket Brian och Maurice omgående hämnas genom att dra ned Reginald med kläderna på i en badbalja.
Judarna blir övergivna av sina lejda livvakter, som också stjäl deras hästar, och kommer sedan att färdas tillsammans med Cedric och hans följe. Cedrics följe har inte uppfattat vilka det var som tog sig an Ivanhoe, och tror alltså på Rebecka när hon hävdar att det är en sjuk gammal gumma som de försöker frakta med sig i en bärstol med fördragna förhängen, som ligger på marken efter att hästen som släpade den blev stulen. Cedric tycker att judarnas problem inte angår honom, men Rowena övertalar honom att hjälpa till.
Sedan blir följet överfallna och tillfångatagna av skurkriddarna...
Fortsätter vid ett senare tillfälle.
Ivanhoe
-
Linnea Sandquist
- Inlägg: 367
- Blev medlem: tis apr 28, 2020 12:59 pm
- Ort: Härnösand
Ivanhoe
Senast redigerad av 1 Linnea Sandquist, redigerad totalt 0 gånger.
-
Linnea Sandquist
- Inlägg: 367
- Blev medlem: tis apr 28, 2020 12:59 pm
- Ort: Härnösand
Re: Ivanhoe
Fortfarande spoilervarning. Angående hur figurerna ser ut kan sägas att det inte bara är Rowena som har konstigt hår. Brian Gilbert tycks använda någon form av hårgelé.
I alla fall, följet blir överfallet och fört till Torquilstone. Endast Wamba undkommer. Wamba träffar den svarte riddaren, som senare kommer att visa sig vara kung Rikard, och båda blir tillfångatagna av Robin Hood och hans män. Dessa beslutar sig för att hjälpa Wamba och kung Rikard (som ingen vet är kung Rikard) att rädda Cedric med följe.
Maurice de Bracy tittar under förhänget och ser att det är Wilfred av Ivanhoe som judarna gömmer. Han friar till Rowena, som nobbar honom, varpå han försöker utpressa henne att gifta sig med honom genom att hota med att avslöja Ivanhoe för de andra skurkriddarna så att de kan döda honom, men Rowena tror inte på att Ivanhoe är där. Sedan försöker Maurice utpressa henne till att gifta sig med honom genom att antyda att de skulle döda Cedric annars, varpå Rowena börjar gråta, och Maurice försöker säga någonting överslätande och går iväg.
Rebecka gömmer den halvt medvetslöse Ivanhoe under en skinnfäll. Brian Gilbert kommer och försöker muta henne till att bli hans älskarinna, vilket Rebecka tolkar som ett frieri och nobbar honom med hänvisning till att de har olika religioner. Brian Gilbert förklarar att han är en tempelriddare och att det därför aldrig var frågan om något äktenskap, samt hotar med att våldta Rebecka. Rebecka klättrar upp i ett fönster och hotar med att kasta sig ut mot en säker död. Brian lovar att han inte ska göra henne någonting och hävdar att han trots sina många synder alltid håller sitt ord.
Reginald Front de Boeuf hotar med att tortera Isak för att få hans pengar, varvid Isak ber att få skicka Rebecka till York för att hämta pengarna, varpå Reginald talar om att han har gett Rebecka till Brian Gilbert. Reginald går inte med på att tvinga Brian att släppa Rebecka, och Isak blir förbannad och förklarar med många upprörda ord att han inte tänker ge Reginald några pengar hur mycket denne än torterar honom.
Nu kommer detaljrikedomen i den här att recensionen att sina, eftersom jag vill hinna skriva klart den innan jag glömmer bort hela filmen.
Wamba räddar Cedric genom att infiltrera slottet utklädd till präst och byta kläder med honom. Ivanhoe och Rebecka pussas. Rikard och Robin Hood leder Robin Hoods män samt Cedric i en stormning av Torquilstone, som är underbemannad. Maurice de Bracy ger sig i strid mot kung Rikard, som senare släpper honom. Brian Gilbert tar med sig Rebecka till sitt hem, preceptoriet Templestone. Broder Tuck hittar Isak, tar med sig honom till bandet och utger sig för att ha omvänt honom, vilket Isak förnekar. Rikard räddar Isak genom att besegra Tuck i en knytnävstävling.
I Tempelstone styr i vanliga fall en man som i filmen vad jag minns aldrig presenteras vid namn, men som i boken heter Albert Malvoisin. Nu har tempelriddarna dock besök av sin ordensmästare Lucas de Beaumanoir, som inte är en historisk person. I verkligheten hette Tempelherreordens stormästare i slutet av 1100-talet Gerard de Ridefort (1185-1189), Robert de Sablé (1191-1193) och Gilbert Erail (1193-1200).
Lucas de Beaumanoir är i varje fall mycket paranoid beträffande häxor, och får för sig att Rebecka är en häxa. Albert Malvoisin övertalar Brian Gilbert att inte ta Rebecka i försvar.
Lucas de Beaumanoir håller en mycket summarisk rättegång mot Rebecka, och dömer henne för att ha använt magi både för att hela sårade och, mindre oskyldigt, för att förvrida sinnet på Brian Gilbert, som underförstått förklaras icke tillräknelig. Straffet är att brännas levande på bål. Brian Gilbert lyckas driva igenom att Rebecka ska ha rätt till prövning genom envig, vilket dock förutsätter att det dyker upp en kämpe som är beredd att kämpa för henne inom tre dagar. Albert Malvoisin driver igenom att Brian Gilbert ska bli domstolens förkämpe, vilket inte var vad han hade tänkt sig eftersom han ville kämpa för Rebecka.
Sedan skickar Brian en gästande johanniterriddare, vars gemensamma äventyr med Brian vore ett ämne för fanfiction, med bud till Isak, som rider till Wilfred av Ivanhoe.
Medan de här intrigerna pågick i Tempelstone, har Athelstane dödförklarats men återvänt levande, Ivanhoe försonats med sin far och Athelstane svorit trohet till kung Rikard samt gett sin välsignelse till en förlovning mellan Wilfred och Rowena.
Maurice de Bracy har färdats till prins John och förklarat att Gud aldrig kommer att se honom krönt till kung. Uppenbarligen utgår Maurice från att Rikard kommer att få en äktfödd son, vilket han inte fick i verkligheten.
Wilfred av Ivanhoe dödar Brian Gilbert och räddar Rebecka, varefter han gifter sig med Rowena, varefter Rowena och Rebecka har en artig konversation, varefter Isak och Rebecka flyttar till Spanien och Rebecka ghoostar Ivanhoe, varefter berättarrösten frågar sig om inte Ivanhoe hade kvar varma minnen av Rebecka till döddagar. Slut på 1982 års Ivanhoe!
Den här recensionen blev alltså lång, och ändå lider den här filmen av ett ganska svårt söndersammanfattningssyndrom i förhållande till boken. Nästa filmatisering som jag avser att skriva om har inte samma problem, eftersom det är en TV-serie. Det är BBC:s Ivanhoe från 1997, i sex avsnitt.
I alla fall, följet blir överfallet och fört till Torquilstone. Endast Wamba undkommer. Wamba träffar den svarte riddaren, som senare kommer att visa sig vara kung Rikard, och båda blir tillfångatagna av Robin Hood och hans män. Dessa beslutar sig för att hjälpa Wamba och kung Rikard (som ingen vet är kung Rikard) att rädda Cedric med följe.
Maurice de Bracy tittar under förhänget och ser att det är Wilfred av Ivanhoe som judarna gömmer. Han friar till Rowena, som nobbar honom, varpå han försöker utpressa henne att gifta sig med honom genom att hota med att avslöja Ivanhoe för de andra skurkriddarna så att de kan döda honom, men Rowena tror inte på att Ivanhoe är där. Sedan försöker Maurice utpressa henne till att gifta sig med honom genom att antyda att de skulle döda Cedric annars, varpå Rowena börjar gråta, och Maurice försöker säga någonting överslätande och går iväg.
Rebecka gömmer den halvt medvetslöse Ivanhoe under en skinnfäll. Brian Gilbert kommer och försöker muta henne till att bli hans älskarinna, vilket Rebecka tolkar som ett frieri och nobbar honom med hänvisning till att de har olika religioner. Brian Gilbert förklarar att han är en tempelriddare och att det därför aldrig var frågan om något äktenskap, samt hotar med att våldta Rebecka. Rebecka klättrar upp i ett fönster och hotar med att kasta sig ut mot en säker död. Brian lovar att han inte ska göra henne någonting och hävdar att han trots sina många synder alltid håller sitt ord.
Reginald Front de Boeuf hotar med att tortera Isak för att få hans pengar, varvid Isak ber att få skicka Rebecka till York för att hämta pengarna, varpå Reginald talar om att han har gett Rebecka till Brian Gilbert. Reginald går inte med på att tvinga Brian att släppa Rebecka, och Isak blir förbannad och förklarar med många upprörda ord att han inte tänker ge Reginald några pengar hur mycket denne än torterar honom.
Nu kommer detaljrikedomen i den här att recensionen att sina, eftersom jag vill hinna skriva klart den innan jag glömmer bort hela filmen.
Wamba räddar Cedric genom att infiltrera slottet utklädd till präst och byta kläder med honom. Ivanhoe och Rebecka pussas. Rikard och Robin Hood leder Robin Hoods män samt Cedric i en stormning av Torquilstone, som är underbemannad. Maurice de Bracy ger sig i strid mot kung Rikard, som senare släpper honom. Brian Gilbert tar med sig Rebecka till sitt hem, preceptoriet Templestone. Broder Tuck hittar Isak, tar med sig honom till bandet och utger sig för att ha omvänt honom, vilket Isak förnekar. Rikard räddar Isak genom att besegra Tuck i en knytnävstävling.
I Tempelstone styr i vanliga fall en man som i filmen vad jag minns aldrig presenteras vid namn, men som i boken heter Albert Malvoisin. Nu har tempelriddarna dock besök av sin ordensmästare Lucas de Beaumanoir, som inte är en historisk person. I verkligheten hette Tempelherreordens stormästare i slutet av 1100-talet Gerard de Ridefort (1185-1189), Robert de Sablé (1191-1193) och Gilbert Erail (1193-1200).
Lucas de Beaumanoir är i varje fall mycket paranoid beträffande häxor, och får för sig att Rebecka är en häxa. Albert Malvoisin övertalar Brian Gilbert att inte ta Rebecka i försvar.
Lucas de Beaumanoir håller en mycket summarisk rättegång mot Rebecka, och dömer henne för att ha använt magi både för att hela sårade och, mindre oskyldigt, för att förvrida sinnet på Brian Gilbert, som underförstått förklaras icke tillräknelig. Straffet är att brännas levande på bål. Brian Gilbert lyckas driva igenom att Rebecka ska ha rätt till prövning genom envig, vilket dock förutsätter att det dyker upp en kämpe som är beredd att kämpa för henne inom tre dagar. Albert Malvoisin driver igenom att Brian Gilbert ska bli domstolens förkämpe, vilket inte var vad han hade tänkt sig eftersom han ville kämpa för Rebecka.
Sedan skickar Brian en gästande johanniterriddare, vars gemensamma äventyr med Brian vore ett ämne för fanfiction, med bud till Isak, som rider till Wilfred av Ivanhoe.
Medan de här intrigerna pågick i Tempelstone, har Athelstane dödförklarats men återvänt levande, Ivanhoe försonats med sin far och Athelstane svorit trohet till kung Rikard samt gett sin välsignelse till en förlovning mellan Wilfred och Rowena.
Maurice de Bracy har färdats till prins John och förklarat att Gud aldrig kommer att se honom krönt till kung. Uppenbarligen utgår Maurice från att Rikard kommer att få en äktfödd son, vilket han inte fick i verkligheten.
Wilfred av Ivanhoe dödar Brian Gilbert och räddar Rebecka, varefter han gifter sig med Rowena, varefter Rowena och Rebecka har en artig konversation, varefter Isak och Rebecka flyttar till Spanien och Rebecka ghoostar Ivanhoe, varefter berättarrösten frågar sig om inte Ivanhoe hade kvar varma minnen av Rebecka till döddagar. Slut på 1982 års Ivanhoe!
Den här recensionen blev alltså lång, och ändå lider den här filmen av ett ganska svårt söndersammanfattningssyndrom i förhållande till boken. Nästa filmatisering som jag avser att skriva om har inte samma problem, eftersom det är en TV-serie. Det är BBC:s Ivanhoe från 1997, i sex avsnitt.
Senast redigerad av 2 Linnea Sandquist, redigerad totalt 0 gång.
-
Linnea Sandquist
- Inlägg: 367
- Blev medlem: tis apr 28, 2020 12:59 pm
- Ort: Härnösand
Re: Ivanhoe
BBC:s serie Ivanhoe från 1997 håller rent allmänt en annorlunda stil än Ivanhoe från 1982. Klädedräkterna är mycket färggrannare i filmen än i serien, och serien skildrar och refererar till avsevärt fler övergrepp. Trots att prins John/prins Johan gör en del riktigt hemska saker i serien, och att hans bror Rikard (liksom i allt Ivanhoe och nästan allt Robin Hood) får äran för att ha enat saxare och normander som historiskt tillfaller Henrik I, skildras inte Rikard Lejonhjärta okritiskt som någon hjälte i serien.
Rent allmänt märks det att serien är av senare datum än filmen. Både att kläderna i historiska dramer är gråare och att glorifieringen av Rikard Lejonhjärta i Robin Hood-relaterade sammanhang är mindre entydig ligger i tiden. Likaså att man i högre grad gör TV-serier istället för långfilmer, att politiska intriger görs moraliskt komplicerade och att man inte drar sig för att skildra historien som en skådeplats för tortyr, spöstraff och våldtäkter. En annan sak som kan sägas ligga i tiden är att någon vid ett tillfälle sätter ett svärd i händerna på en av hjältinnorna.
Jag tyckte att långfilmen var bra första gången jag såg den. Numera är den mest ett självklart inventarium i den jämförelsenördning som jag återkommande utsätter den, TV-serien, boken och en tecknad barnfilmsversion för.
Det är inte så att jag har så mycket att klaga på långfilmen för (förutom den i sammanhanget ofrånkomliga bristande historiska korrektheten angående Rikard Lejonhjärta), det är bara det att den inte har någonting gripande utöver grundhistorien. Och det är också en anledning till att jag har tvekat att överhuvudtaget ge den ett omdöme i den här tråden.
TV-serieversionen från 1997 tycker jag däremot fortfarande är genuint bra, även om det naturligtvis finns detaljer att klaga på.
Eftersom en genomgång av TV-serien lär kräva minst ett lååångt inlägg till, är det kanske lika bra att jag drar igenom den tecknade barnfilmsversionen först.
Tyvärr har jag inte lyckats hitta vilket år den tecknade barnfilmsversionen är gjord, men det är i alla fall någon gång under VHS:ernas tidevarv. Den är ungefär en timme lång. Den är dålig - så dålig att den är rolig. Dessutom är det två av mina tygdjur som tycker att den är genuint bra, eftersom de beundrar en hund som förekommer där.
Spoilervarning. Den tecknade barnfilmsversionen av Ivanhoe börjar i Palestina. En engelsk korsfararhär lett av Rikard Lejonhjärta vinner ett fältslag, en sårad saracen reser sig för att hugga Rikard Lejonhjärta och Wilfred av Ivanhoe dödar saracenen och räddar kung Rikard. Sedan befinner de sig i en tronsal i något erövrat slott, och Rikard frågar vad Wilfred vill ha i belöning. Wilfred vill hem till England och försonas med sin far Cedric, som förskjutit honom på grund av att Wilfred haft en kärleksaffär med dennes skyddsling Rowena.
I bakgrunden står en mängd riddare med vita vapenskjortor med röda kors på. Där finns två svarthåriga riddare med mörkröda vapenskjortor. Den ene av dessa är mycket tjock och den andre är mycket mager. Tjockisen blir arg när Wilfred nämner Rowena, och den magre lägger handen på hans axel för att hindra honom från att göra något överilat.
Sedan skiftar handlingen land, och den tjocke och den magre riddaren kommer hem till Cedric tillsammans med en typ i kåpa, som tittaren snart igenkänner som en förklädd Wilfred av Ivanhoe. En narr hoppar omkring på golvet, men narren presenteras aldrig vid namn och fyller ingen annan funktion i handlingen än att misslyckas med att roa Rowena, som saknar Wilfred av Ivanhoe.
Den tjocke och den magre riddaren heter Reginald Front de Boeuf och Brian de Bois-Gilbert. Den sistnämnde är tempelriddare, men det betyder absolut ingenting i den här barnfilmen. Brian de Bois-Gilbert äger egen mark precis som Reginald Front de Boeuf, och det dyker aldrig upp några andra tempelriddare som han eller någon annan behöver förhålla sig till. Man kan också notera att de flesta riddare i Rikards erövrade tronsal i Palestina klädde sig ungefär som tempelriddare, men att den ende som presenteras som tempelriddare inte gjorde det.
Vad som däremot har betydelse är att Reginald Front de Boeuf och Brian de Bois-Gilbert är normander, medan Cedric och Wilfred är saxare. Under det här besöket hemma hos Cedric tar det sig uttryck i en dispyt om det var saxarna eller normanderna som utmärkte sig som de främsta korsriddarna, och man kommer in på ett tornerspel som Rikard hållit där borta och där de båda normanderna blivit besegrade av saxare - Brian de Bois-Gilbert av Wilfred av Ivanhoe, som han utmanar igen i dennes antagna frånvaro.
Därefter lockar Wilfred med sig tjänaren Gurth och hunden Snappopp till ett samtal i enrum på ett torn - i den här filmen har Cedric ett stenslott. Gurth är en av allt att döma tonårig kille som jag tror att det är meningen att tittarna ska kunna identifiera sig med. Tygdjuren Hugo och Lilla Linnea identifierar sig istället med Snappopp, som de kallar för en "cool riddarhund", och vid närmare eftertanke är det nog meningen att tyghundar ska reagera just så, till nöje för sina hussar och mattar.
I alla fall, Wilfred ska till torneringen i Ashby och gör Gurth till sin väpnare, och de tar även med sig Snappopp. På vägen räddar de en köpman vid namn Isak från att bli rånad av några rövare. Tittaren får aldrig veta någonting om Isaks etnicitet, utan han är helt enkelt en köpman, punkt slut. Isak ordnar en rustning åt Wilfred.
I Ashby, innan torneringen börjar, sitter Brian de Bois-Gilbert och Reginald Front de Boeuf på ömse sidor av prins John och skryter om att båda tänker vinna. Brian avser att utse Isaks dotter Rebecka till kärleks- och skönhetsdrottning, medan Reginald avser att utse Rowena till detta.
Det går som alla som är bekanta med grundintrigen i Ivanhoe, antingen det nu är genom att ha läst boken eller bara genom att ha sett 1982 års filmatisering, redan vet, nämligen att Wilfred vinner men blir sårad. Det dyker även upp en mystisk riddare med svart rustning, som senare visar sig vara Rikard Lejonhjärta, och räddar Wilfred när normanderna fuskar.
I den här barntillåtna versionen - eller nätt och jämnt barntillåtna, men vi kommer till det senare - slår sig Cedric, Rowena, Isak och den läkekunniga Rebecka ihop sig medvetet för att ta hand om Wilfred, och Cedric inte bara förlåter Wilfred utan är även beredd att acceptera honom och Rowena som ett par. Naturligtvis är ingen arg på Gurth - frågan om att någon skulle kunna ha blivit det lyfts inte ens.
De båda normandiska riddarna någonting konspiratoriskt med prins John.
På hemvägen blir Wilfred dragen på en bår i en kärra, vilket han tycker är ovärdigt en riddare. Följet blir attackerat. Cedric, Rowena, Isak och Rebecka blir tillfångatagna, medan Gurth och Snappopp flyr med Wilfred och möter Robin Hood. Wilfred och Gurth tror först att det är Robin Hoods män som rövat bort resten av följet, men det är Reginald och Brian och deras män som har klätt ut sig till saxiska rövare och fört de fyra fångarna till Reginalds slott Torquilstone.
Rowena och Rebecka blir inlåsta i ett rum, och de båda skurkriddarna kommer in och gör klart att Reginald vill ha Rowena med jord i hemgift och att Brian vill ha Rebecka med pengar i hemgift. Kvinnorna vägrar. Då tar skurkriddarna dem till en tortyrkammare, där Cedric är kedjad vid väggen och Isak ligger på en sträckbänk, och tortyren hinner faktiskt börja innan de blir avbrutna av att Robin Hood och hans män samt Rikard Lejonhjärta, Wilfred av Ivanhoe, Gurth och Snappopp stormar slottet.
I en fängelsehåla i källaren förvarar Reginald en tant vid namn Ulrika, som skriker och gapar om att Reginald Front de Boeuf dödade hennes far och att hon ska ha hämnd. Ulrika lyckas rymma eftersom vakten är inkompetent, och hon tänder eld på slottet.
Wilfred lyckas rädda Rowena, Cedric och Isak, men Brian rövar med sig Rebecka genom en lönngång. Ulrika hindrar Reginald från att fly genom att dra i en spak, och kraxar en förbannelse över honom. När alla andra har räddat sig ut ur det brinnande slottet, omkommer Ulrika och Reginald i lågorna. (Endast nätt och jämnt barntillåtet, alltså.)
Gurth griper tag i tyglarna till hästen som Brian rider på med Rebecka, men faller omkull. Rebecka räddas istället av att Robin Hood skjuter en pil i ryggen på Brian, som dock överlever detta och döms till livstids fängelse av Rikard. Rebecka berömmer Gurth för hans mod. Det var den tecknade barnfilmsskräpversionen av Ivanhoe.
Det mest fascinerande med den tecknade barnfilmsskräpversionen är att den har ett så annorlunda persongalleri än 1982 års klassiker, men att båda ändå är baserade på samma bok och att ingen av dem har lagt till några helt egna figurer, med undantag av den anonyme johanniterriddaren som gästar Templestone i spelfilmen från 1982, men han är ingen framträdande figur och nämns aldrig vid namn.
Rent allmänt märks det att serien är av senare datum än filmen. Både att kläderna i historiska dramer är gråare och att glorifieringen av Rikard Lejonhjärta i Robin Hood-relaterade sammanhang är mindre entydig ligger i tiden. Likaså att man i högre grad gör TV-serier istället för långfilmer, att politiska intriger görs moraliskt komplicerade och att man inte drar sig för att skildra historien som en skådeplats för tortyr, spöstraff och våldtäkter. En annan sak som kan sägas ligga i tiden är att någon vid ett tillfälle sätter ett svärd i händerna på en av hjältinnorna.
Jag tyckte att långfilmen var bra första gången jag såg den. Numera är den mest ett självklart inventarium i den jämförelsenördning som jag återkommande utsätter den, TV-serien, boken och en tecknad barnfilmsversion för.
Det är inte så att jag har så mycket att klaga på långfilmen för (förutom den i sammanhanget ofrånkomliga bristande historiska korrektheten angående Rikard Lejonhjärta), det är bara det att den inte har någonting gripande utöver grundhistorien. Och det är också en anledning till att jag har tvekat att överhuvudtaget ge den ett omdöme i den här tråden.
TV-serieversionen från 1997 tycker jag däremot fortfarande är genuint bra, även om det naturligtvis finns detaljer att klaga på.
Eftersom en genomgång av TV-serien lär kräva minst ett lååångt inlägg till, är det kanske lika bra att jag drar igenom den tecknade barnfilmsversionen först.
Tyvärr har jag inte lyckats hitta vilket år den tecknade barnfilmsversionen är gjord, men det är i alla fall någon gång under VHS:ernas tidevarv. Den är ungefär en timme lång. Den är dålig - så dålig att den är rolig. Dessutom är det två av mina tygdjur som tycker att den är genuint bra, eftersom de beundrar en hund som förekommer där.
Spoilervarning. Den tecknade barnfilmsversionen av Ivanhoe börjar i Palestina. En engelsk korsfararhär lett av Rikard Lejonhjärta vinner ett fältslag, en sårad saracen reser sig för att hugga Rikard Lejonhjärta och Wilfred av Ivanhoe dödar saracenen och räddar kung Rikard. Sedan befinner de sig i en tronsal i något erövrat slott, och Rikard frågar vad Wilfred vill ha i belöning. Wilfred vill hem till England och försonas med sin far Cedric, som förskjutit honom på grund av att Wilfred haft en kärleksaffär med dennes skyddsling Rowena.
I bakgrunden står en mängd riddare med vita vapenskjortor med röda kors på. Där finns två svarthåriga riddare med mörkröda vapenskjortor. Den ene av dessa är mycket tjock och den andre är mycket mager. Tjockisen blir arg när Wilfred nämner Rowena, och den magre lägger handen på hans axel för att hindra honom från att göra något överilat.
Sedan skiftar handlingen land, och den tjocke och den magre riddaren kommer hem till Cedric tillsammans med en typ i kåpa, som tittaren snart igenkänner som en förklädd Wilfred av Ivanhoe. En narr hoppar omkring på golvet, men narren presenteras aldrig vid namn och fyller ingen annan funktion i handlingen än att misslyckas med att roa Rowena, som saknar Wilfred av Ivanhoe.
Den tjocke och den magre riddaren heter Reginald Front de Boeuf och Brian de Bois-Gilbert. Den sistnämnde är tempelriddare, men det betyder absolut ingenting i den här barnfilmen. Brian de Bois-Gilbert äger egen mark precis som Reginald Front de Boeuf, och det dyker aldrig upp några andra tempelriddare som han eller någon annan behöver förhålla sig till. Man kan också notera att de flesta riddare i Rikards erövrade tronsal i Palestina klädde sig ungefär som tempelriddare, men att den ende som presenteras som tempelriddare inte gjorde det.
Vad som däremot har betydelse är att Reginald Front de Boeuf och Brian de Bois-Gilbert är normander, medan Cedric och Wilfred är saxare. Under det här besöket hemma hos Cedric tar det sig uttryck i en dispyt om det var saxarna eller normanderna som utmärkte sig som de främsta korsriddarna, och man kommer in på ett tornerspel som Rikard hållit där borta och där de båda normanderna blivit besegrade av saxare - Brian de Bois-Gilbert av Wilfred av Ivanhoe, som han utmanar igen i dennes antagna frånvaro.
Därefter lockar Wilfred med sig tjänaren Gurth och hunden Snappopp till ett samtal i enrum på ett torn - i den här filmen har Cedric ett stenslott. Gurth är en av allt att döma tonårig kille som jag tror att det är meningen att tittarna ska kunna identifiera sig med. Tygdjuren Hugo och Lilla Linnea identifierar sig istället med Snappopp, som de kallar för en "cool riddarhund", och vid närmare eftertanke är det nog meningen att tyghundar ska reagera just så, till nöje för sina hussar och mattar.
I alla fall, Wilfred ska till torneringen i Ashby och gör Gurth till sin väpnare, och de tar även med sig Snappopp. På vägen räddar de en köpman vid namn Isak från att bli rånad av några rövare. Tittaren får aldrig veta någonting om Isaks etnicitet, utan han är helt enkelt en köpman, punkt slut. Isak ordnar en rustning åt Wilfred.
I Ashby, innan torneringen börjar, sitter Brian de Bois-Gilbert och Reginald Front de Boeuf på ömse sidor av prins John och skryter om att båda tänker vinna. Brian avser att utse Isaks dotter Rebecka till kärleks- och skönhetsdrottning, medan Reginald avser att utse Rowena till detta.
Det går som alla som är bekanta med grundintrigen i Ivanhoe, antingen det nu är genom att ha läst boken eller bara genom att ha sett 1982 års filmatisering, redan vet, nämligen att Wilfred vinner men blir sårad. Det dyker även upp en mystisk riddare med svart rustning, som senare visar sig vara Rikard Lejonhjärta, och räddar Wilfred när normanderna fuskar.
I den här barntillåtna versionen - eller nätt och jämnt barntillåtna, men vi kommer till det senare - slår sig Cedric, Rowena, Isak och den läkekunniga Rebecka ihop sig medvetet för att ta hand om Wilfred, och Cedric inte bara förlåter Wilfred utan är även beredd att acceptera honom och Rowena som ett par. Naturligtvis är ingen arg på Gurth - frågan om att någon skulle kunna ha blivit det lyfts inte ens.
De båda normandiska riddarna någonting konspiratoriskt med prins John.
På hemvägen blir Wilfred dragen på en bår i en kärra, vilket han tycker är ovärdigt en riddare. Följet blir attackerat. Cedric, Rowena, Isak och Rebecka blir tillfångatagna, medan Gurth och Snappopp flyr med Wilfred och möter Robin Hood. Wilfred och Gurth tror först att det är Robin Hoods män som rövat bort resten av följet, men det är Reginald och Brian och deras män som har klätt ut sig till saxiska rövare och fört de fyra fångarna till Reginalds slott Torquilstone.
Rowena och Rebecka blir inlåsta i ett rum, och de båda skurkriddarna kommer in och gör klart att Reginald vill ha Rowena med jord i hemgift och att Brian vill ha Rebecka med pengar i hemgift. Kvinnorna vägrar. Då tar skurkriddarna dem till en tortyrkammare, där Cedric är kedjad vid väggen och Isak ligger på en sträckbänk, och tortyren hinner faktiskt börja innan de blir avbrutna av att Robin Hood och hans män samt Rikard Lejonhjärta, Wilfred av Ivanhoe, Gurth och Snappopp stormar slottet.
I en fängelsehåla i källaren förvarar Reginald en tant vid namn Ulrika, som skriker och gapar om att Reginald Front de Boeuf dödade hennes far och att hon ska ha hämnd. Ulrika lyckas rymma eftersom vakten är inkompetent, och hon tänder eld på slottet.
Wilfred lyckas rädda Rowena, Cedric och Isak, men Brian rövar med sig Rebecka genom en lönngång. Ulrika hindrar Reginald från att fly genom att dra i en spak, och kraxar en förbannelse över honom. När alla andra har räddat sig ut ur det brinnande slottet, omkommer Ulrika och Reginald i lågorna. (Endast nätt och jämnt barntillåtet, alltså.)
Gurth griper tag i tyglarna till hästen som Brian rider på med Rebecka, men faller omkull. Rebecka räddas istället av att Robin Hood skjuter en pil i ryggen på Brian, som dock överlever detta och döms till livstids fängelse av Rikard. Rebecka berömmer Gurth för hans mod. Det var den tecknade barnfilmsskräpversionen av Ivanhoe.
Det mest fascinerande med den tecknade barnfilmsskräpversionen är att den har ett så annorlunda persongalleri än 1982 års klassiker, men att båda ändå är baserade på samma bok och att ingen av dem har lagt till några helt egna figurer, med undantag av den anonyme johanniterriddaren som gästar Templestone i spelfilmen från 1982, men han är ingen framträdande figur och nämns aldrig vid namn.
Senast redigerad av 1 Linnea Sandquist, redigerad totalt 0 gånger.
-
Linnea Sandquist
- Inlägg: 367
- Blev medlem: tis apr 28, 2020 12:59 pm
- Ort: Härnösand
Re: Ivanhoe
Då var det alltså BBC:s TV-serie Ivanhoe i sex avsnitt från år 1997. Det har redan hunnit gå så lång tid sedan jag såg klart den senast att jag inte känner mig säker på att kunna återge handlingen på ett bra sätt, men jag försöker i alla fall.
Innan jag börjar måste jag dock lägga in någonting om översättning och namn. I enlighet med den moderna traditionen att inte översätta namn, kallas prins Johan för prins John och hunden Snappopp för Fang på textremsan. Samtidigt finns tydliga ansatser att göra handlingen mer trovärdig, vilket gör det motiverat att "tänka om" namnen till den äldre och i mitt tycke seriösare namnöversättningstraditionen. På medeltiden och med fortsättning till långt in på 1900-talet var det normalt att översätta namn, och på sitt eget språk, franska, hette prins Johan inte ens John utan Jean. Alltså heter prinsen Johan och hunden Snappopp i den här recensionen.
Alltså, reservation för minnesfel samt utfärdande av spoilervarning!
Första avsnittet börjar med att Wilfred av Ivanhoe blir torterad i Österrike för att han ska avslöja var Rikard Lejonhjärta är. Eftersom spoilervarningen är utfärdad, kan jag beskriva intrigen som dyker upp i korta återblickar senare:
Rikard Lejonhjärta har färdats tillsammans med Wilfred av Ivanhoe och Brian de Bois-Gilbert, hans båda följeslagare blir tillfångatagna och torterade i olika rum, Wilfred piskas medvetslös under det att han vägrar att uppge var kung Rikard gömmer sig, vakterna för in Brian de Bois-Gilbert i rummet och säger åt honom att Wilfred är död. Brian får valet att antingen piskas till döds han också, eller att avslöja Rikard med möjlighet att sedan skylla ifrån sig på Wilfred. Brian gör vad nästan alla människor skulle ha gjort i den situationen, vilket innebär att Wilfred blir vanärad med rykten om att ha förrått Rikard Lejonhjärta.
Sedan kommer en scen med narren Wamba och svinherden Gurth, som förlorat både en gris och sin hund Snappopp. Snappopp får klon bortklippt av prins Johans skogvaktare Hubert en bit bort, och återvänder till Wamba och Gurth haltande och med blödande tass.
Den nämnda gråheten dras lite väl långt beträffande Wamba. Han har ingen narrdräkt eller ens narrmössa, utan narrskapet visas endast av några små pinglor fästa i håret. Wamba har yvigt grått hår. Gurth är tjock och delvis flintskallig. Båda är ganska korta, fast generellt är det större andel långa människor i den här filmatiseringen än i den från 1982. Man kan nog säga att persongalleriet har vuxit både i antal, medellängd och genomsnittligt BMI.
I alla fall kommer Brian de Bois-Gilbert ridande på vägen tillsammans med en tjock munk och tre exotiska utlänningar, som ser ut att komma från andra sidan om Medelhavet. Munken heter Aymer och är prior i klostret Jorvaulx. En sugga kommer springande, och Brian sätter de saracenska följeslagarna på att döda suggan och lasta henne på en vagn. Sedan möter de Gurth och Wamba, frågar efter vägen hem till Cedric av Rotherwood och erhåller en felaktig vägbeskrivning av Wamba.
Hemma hos Cedric är det bråk. Cedric förbereder en trolovningsfest för sin skyddsling Rowena och den saxiske kungaättlingen Athelstane, men Rowena vill inte gifta sig med Athelstane eftersom hon fortfarande är kär i Wilfred av Ivanhoe, som Cedric försköt långt före förräderiryktena eftersom han ogillade dennes kärleksaffär med Rowena.
Rowena biktar sig för en präst, som uppmanar henne att lyda Cedric, och kommer hem blöt eftersom det regnar. Hennes tjänarinna Elgitha, som är en kanske 60-årig tant, hjälper henne att byta om samt uppmanar henne också att gå med på giftermålet med Athelstane.
I alla fall blir det så att ett stort antal figurer av betydelse för handlingen samlas hemma hos Cedric. Athelstane och Rowena är där och förses med trolovningskransar. Wilfred av Ivanhoe är där utan att bli igenkänd eftersom han inte bara är klädd i en grå slängkappa och undviker att säga sitt namn, utan också har mycket längre hår och skägg än vad folk är vana att se honom med. Brian de Bois-Gilbert och prior Aymer är där, eftersom Wilfred har visat dem vägen. Juden Isak från York är där eftersom det regnade så hemskt när han var på väg förbi. Wamba och Gurth, som är Cedrics slavar, är där eftersom de bor där. Det är också fullt med folk i största allmänhet.
Brian och Rowena grälar eftersom Brian smädar saxare i allmänhet och Wilfred i synnerhet. Aymer gör sitt bästa för att lugna ned stämningen. Athelstane, som är så lik Cedric att han nog får antas vara släkt med Cedric och Wilfred, blir full och dansar omkring. Isak påminner Aymer om att denne är skyldig honom pengar. Wilfred utmärker sig genom att till skillnad från övriga festdeltagare vara vänlig mot Isak trots att denne är jude.
Wilfred och Rowena möts i enrum, varvid Wilfred avslöjar vem han är och det märks att de är glada att se varandra och att de måste behärska sig för att det inte ska bli en sådan där nakenscen som är så vanlig i andra moderna TV-serier.
Brian och Aymer sätter de tre tjänstvilliga saracenerna på att mörda Isak, men Wilfred och Gurth dödar saracenerna och räddar Isak. Sedan ska alla återsamlas vid torneringen i Ashby.
Fortsättning följer...
Innan jag börjar måste jag dock lägga in någonting om översättning och namn. I enlighet med den moderna traditionen att inte översätta namn, kallas prins Johan för prins John och hunden Snappopp för Fang på textremsan. Samtidigt finns tydliga ansatser att göra handlingen mer trovärdig, vilket gör det motiverat att "tänka om" namnen till den äldre och i mitt tycke seriösare namnöversättningstraditionen. På medeltiden och med fortsättning till långt in på 1900-talet var det normalt att översätta namn, och på sitt eget språk, franska, hette prins Johan inte ens John utan Jean. Alltså heter prinsen Johan och hunden Snappopp i den här recensionen.
Alltså, reservation för minnesfel samt utfärdande av spoilervarning!
Första avsnittet börjar med att Wilfred av Ivanhoe blir torterad i Österrike för att han ska avslöja var Rikard Lejonhjärta är. Eftersom spoilervarningen är utfärdad, kan jag beskriva intrigen som dyker upp i korta återblickar senare:
Rikard Lejonhjärta har färdats tillsammans med Wilfred av Ivanhoe och Brian de Bois-Gilbert, hans båda följeslagare blir tillfångatagna och torterade i olika rum, Wilfred piskas medvetslös under det att han vägrar att uppge var kung Rikard gömmer sig, vakterna för in Brian de Bois-Gilbert i rummet och säger åt honom att Wilfred är död. Brian får valet att antingen piskas till döds han också, eller att avslöja Rikard med möjlighet att sedan skylla ifrån sig på Wilfred. Brian gör vad nästan alla människor skulle ha gjort i den situationen, vilket innebär att Wilfred blir vanärad med rykten om att ha förrått Rikard Lejonhjärta.
Sedan kommer en scen med narren Wamba och svinherden Gurth, som förlorat både en gris och sin hund Snappopp. Snappopp får klon bortklippt av prins Johans skogvaktare Hubert en bit bort, och återvänder till Wamba och Gurth haltande och med blödande tass.
Den nämnda gråheten dras lite väl långt beträffande Wamba. Han har ingen narrdräkt eller ens narrmössa, utan narrskapet visas endast av några små pinglor fästa i håret. Wamba har yvigt grått hår. Gurth är tjock och delvis flintskallig. Båda är ganska korta, fast generellt är det större andel långa människor i den här filmatiseringen än i den från 1982. Man kan nog säga att persongalleriet har vuxit både i antal, medellängd och genomsnittligt BMI.
I alla fall kommer Brian de Bois-Gilbert ridande på vägen tillsammans med en tjock munk och tre exotiska utlänningar, som ser ut att komma från andra sidan om Medelhavet. Munken heter Aymer och är prior i klostret Jorvaulx. En sugga kommer springande, och Brian sätter de saracenska följeslagarna på att döda suggan och lasta henne på en vagn. Sedan möter de Gurth och Wamba, frågar efter vägen hem till Cedric av Rotherwood och erhåller en felaktig vägbeskrivning av Wamba.
Hemma hos Cedric är det bråk. Cedric förbereder en trolovningsfest för sin skyddsling Rowena och den saxiske kungaättlingen Athelstane, men Rowena vill inte gifta sig med Athelstane eftersom hon fortfarande är kär i Wilfred av Ivanhoe, som Cedric försköt långt före förräderiryktena eftersom han ogillade dennes kärleksaffär med Rowena.
Rowena biktar sig för en präst, som uppmanar henne att lyda Cedric, och kommer hem blöt eftersom det regnar. Hennes tjänarinna Elgitha, som är en kanske 60-årig tant, hjälper henne att byta om samt uppmanar henne också att gå med på giftermålet med Athelstane.
I alla fall blir det så att ett stort antal figurer av betydelse för handlingen samlas hemma hos Cedric. Athelstane och Rowena är där och förses med trolovningskransar. Wilfred av Ivanhoe är där utan att bli igenkänd eftersom han inte bara är klädd i en grå slängkappa och undviker att säga sitt namn, utan också har mycket längre hår och skägg än vad folk är vana att se honom med. Brian de Bois-Gilbert och prior Aymer är där, eftersom Wilfred har visat dem vägen. Juden Isak från York är där eftersom det regnade så hemskt när han var på väg förbi. Wamba och Gurth, som är Cedrics slavar, är där eftersom de bor där. Det är också fullt med folk i största allmänhet.
Brian och Rowena grälar eftersom Brian smädar saxare i allmänhet och Wilfred i synnerhet. Aymer gör sitt bästa för att lugna ned stämningen. Athelstane, som är så lik Cedric att han nog får antas vara släkt med Cedric och Wilfred, blir full och dansar omkring. Isak påminner Aymer om att denne är skyldig honom pengar. Wilfred utmärker sig genom att till skillnad från övriga festdeltagare vara vänlig mot Isak trots att denne är jude.
Wilfred och Rowena möts i enrum, varvid Wilfred avslöjar vem han är och det märks att de är glada att se varandra och att de måste behärska sig för att det inte ska bli en sådan där nakenscen som är så vanlig i andra moderna TV-serier.
Brian och Aymer sätter de tre tjänstvilliga saracenerna på att mörda Isak, men Wilfred och Gurth dödar saracenerna och räddar Isak. Sedan ska alla återsamlas vid torneringen i Ashby.
Fortsättning följer...
Senast redigerad av 2 Linnea Sandquist, redigerad totalt 0 gång.
-
Linnea Sandquist
- Inlägg: 367
- Blev medlem: tis apr 28, 2020 12:59 pm
- Ort: Härnösand
Re: Ivanhoe
Nu har det alltså gått ännu längre tid. Jag har läst boken och recenserat den i följande tråd:
https://oa-forum.se/board/viewtopic.php?f=96&t=192
... och börjat se om TV-serien för att kunna fortsätta den här recensionen. Så, återigen, spoilervarning!
Prins Johan planerar inför torneringen i Ashby tillsammans med sin rådgivare Valdemar Fitzurse. Prins Johan är ofta upprörd över att Rikard Lejonhjärta är populärare än han, trots att Rikards utrikespolitik suger ut England till och med ännu värre än Johans egen inrikespolitik. Runt prins Johan figurerar ett antal återkommande, mestadels namnlösa, tjänargestalter. En av dem har en blåtira, troligen efter något av prinsens vredesutbrott.
Prins Johan får ett hemligt brev där kung Filip av Frankrike varnar honom för att Rikard Lejonhjärta är fri, och låter med neurotypisk oklarhet mörda sändebudet. Prins Johans hovfolk är NT och minst en av dem är skitsnabb, så det stackars sändebudet har inte en chans.
Hubert söker vård hos Isaks läkekunniga dotter Rebecka efter att Snappopp bitit honom i självförsvar. Rebecka bor tillfälligt hos en släkting till Isak. Isak kommer dit med Wilfred och Gurth, och berättar att de har räddat hans liv. Hubert smyger ut. Judarna förser Wilfred med häst och rustning, och Hubert spionerar. En kommentar om att hästen är värdig en kung sätter fart på Huberts fantasi: Han tror att det är Rikard Lejonhjärta som har kommit tillbaka! Hubert springer och varnar prins Johan.
På vägen till Ashby stöter Wilfred och Gurth på ett upphängt lik efter en pojke som blivit avrättad för att ha skjutit en kanin. Wilfred berättar vid en lägereld om en ledande tempelriddare - oklart om det är Brian de Bois-Gilbert eller stormästaren Lucas de Beaumanoir eller någon annan - som våldtagit en 12-13-årig flicka och ridit med hennes huvud på sin lansspets.
En sak måste nämnas varje gång jag presenterar Lucas de Beaumanoir: han är inte en historisk person. I verkligheten hette Tempelherreordens stormästare i slutet av 1100-talet Gerard de Ridefort (1185-1189), Robert de Sablé (1191-1193) och Gilbert Erail (1193-1200). Lucas de Beaumanoir figurerar senare i den här TV-serien, och är långt ifrån någon sympatisk person. Utifrån mitt intryck av de här figurerna, tror jag dock att våldtäkt är betydligt mer Brians stil än Lucas.
I alla fall, figurerna samlas vid torneringen i Ashby. Rowena har övertalat Cedric och Athelstane att ta dit en smärre armé av saxiska riddare. Prins Johan har tre förkämpar, tre normandiska riddare som alla andra ska tävla mot - Brian de Bois-Gilbert, Maurice de Bracy och Reginald Front de Boeuf. Bland prins Johans vänner på läktaren finns en vithårig tempelriddare vid namn Malvoisin, som uttrycker ett visst ogillande inför fusk.
Ja, det fuskas redan från början i den här torneringen. När en saxisk riddare utmanar Reginald Front de Boeuf att slåss med trubbiga vapen, griper han till skarpa vapen, och prins Johan ser genom fingrarna med det. Senare kommer Wilfred och ger under täcknamnet Destichado prins Johans riddare välförtjänt stryk och utser Rowena till skönhets- och kärleksdrottning, dvs. nästa dags prisutdelerska.
Wilfred får guld och skickar Gurth för att betala judarna. På tillbakavägen håller Gurth på att bli rånad av Robin Hood och hans män, vilket ger upphov till ännu en slagsmålsscen.
Prins Johan är arg och bestämmer sig för att det är dags att fuska ordentligt. Nästa dag ska det vara en skenstrid, saxare mot normander. Prins Johan sätter dock normanderna på att beväpna sig med dolkar, som är förbjudna enligt reglerna, och döda så många saxare som möjligt. Athelstane har turen att bli utslagen utan att bli allvarligt skadad. Flera andra saxare får sätta livet till. Destichado blir dolkstucken av nidingarna, men fortsätter att slåss. Han blir hårt trängd av gårdagens tre utmanare.
Då dyker Rikard Lejonhjärta i anonym riddarförklädnad upp och räddar Destichado, som han på något vis vet är Wilfred, varpå han sticker iväg. Prins Johan låter motvilligt Rowena dela ut priset till Destichado, som faller ihop sårad, avslöjas som Wilfred av Ivanhoe och tas om hand av judarna.
Fortsättning följer...
https://oa-forum.se/board/viewtopic.php?f=96&t=192
... och börjat se om TV-serien för att kunna fortsätta den här recensionen. Så, återigen, spoilervarning!
Prins Johan planerar inför torneringen i Ashby tillsammans med sin rådgivare Valdemar Fitzurse. Prins Johan är ofta upprörd över att Rikard Lejonhjärta är populärare än han, trots att Rikards utrikespolitik suger ut England till och med ännu värre än Johans egen inrikespolitik. Runt prins Johan figurerar ett antal återkommande, mestadels namnlösa, tjänargestalter. En av dem har en blåtira, troligen efter något av prinsens vredesutbrott.
Prins Johan får ett hemligt brev där kung Filip av Frankrike varnar honom för att Rikard Lejonhjärta är fri, och låter med neurotypisk oklarhet mörda sändebudet. Prins Johans hovfolk är NT och minst en av dem är skitsnabb, så det stackars sändebudet har inte en chans.
Hubert söker vård hos Isaks läkekunniga dotter Rebecka efter att Snappopp bitit honom i självförsvar. Rebecka bor tillfälligt hos en släkting till Isak. Isak kommer dit med Wilfred och Gurth, och berättar att de har räddat hans liv. Hubert smyger ut. Judarna förser Wilfred med häst och rustning, och Hubert spionerar. En kommentar om att hästen är värdig en kung sätter fart på Huberts fantasi: Han tror att det är Rikard Lejonhjärta som har kommit tillbaka! Hubert springer och varnar prins Johan.
På vägen till Ashby stöter Wilfred och Gurth på ett upphängt lik efter en pojke som blivit avrättad för att ha skjutit en kanin. Wilfred berättar vid en lägereld om en ledande tempelriddare - oklart om det är Brian de Bois-Gilbert eller stormästaren Lucas de Beaumanoir eller någon annan - som våldtagit en 12-13-årig flicka och ridit med hennes huvud på sin lansspets.
En sak måste nämnas varje gång jag presenterar Lucas de Beaumanoir: han är inte en historisk person. I verkligheten hette Tempelherreordens stormästare i slutet av 1100-talet Gerard de Ridefort (1185-1189), Robert de Sablé (1191-1193) och Gilbert Erail (1193-1200). Lucas de Beaumanoir figurerar senare i den här TV-serien, och är långt ifrån någon sympatisk person. Utifrån mitt intryck av de här figurerna, tror jag dock att våldtäkt är betydligt mer Brians stil än Lucas.
I alla fall, figurerna samlas vid torneringen i Ashby. Rowena har övertalat Cedric och Athelstane att ta dit en smärre armé av saxiska riddare. Prins Johan har tre förkämpar, tre normandiska riddare som alla andra ska tävla mot - Brian de Bois-Gilbert, Maurice de Bracy och Reginald Front de Boeuf. Bland prins Johans vänner på läktaren finns en vithårig tempelriddare vid namn Malvoisin, som uttrycker ett visst ogillande inför fusk.
Ja, det fuskas redan från början i den här torneringen. När en saxisk riddare utmanar Reginald Front de Boeuf att slåss med trubbiga vapen, griper han till skarpa vapen, och prins Johan ser genom fingrarna med det. Senare kommer Wilfred och ger under täcknamnet Destichado prins Johans riddare välförtjänt stryk och utser Rowena till skönhets- och kärleksdrottning, dvs. nästa dags prisutdelerska.
Wilfred får guld och skickar Gurth för att betala judarna. På tillbakavägen håller Gurth på att bli rånad av Robin Hood och hans män, vilket ger upphov till ännu en slagsmålsscen.
Prins Johan är arg och bestämmer sig för att det är dags att fuska ordentligt. Nästa dag ska det vara en skenstrid, saxare mot normander. Prins Johan sätter dock normanderna på att beväpna sig med dolkar, som är förbjudna enligt reglerna, och döda så många saxare som möjligt. Athelstane har turen att bli utslagen utan att bli allvarligt skadad. Flera andra saxare får sätta livet till. Destichado blir dolkstucken av nidingarna, men fortsätter att slåss. Han blir hårt trängd av gårdagens tre utmanare.
Då dyker Rikard Lejonhjärta i anonym riddarförklädnad upp och räddar Destichado, som han på något vis vet är Wilfred, varpå han sticker iväg. Prins Johan låter motvilligt Rowena dela ut priset till Destichado, som faller ihop sårad, avslöjas som Wilfred av Ivanhoe och tas om hand av judarna.
Fortsättning följer...
-
Linnea Sandquist
- Inlägg: 367
- Blev medlem: tis apr 28, 2020 12:59 pm
- Ort: Härnösand
Re: Ivanhoe
Fortfarande spoilervarning!
Cedrics män tar tillfånga Gurth. Brian de Bois-Gilbert intrigerar för att Wilfred ska mördas och Rowena giftas bort till Maurice de Bracy. Wilfred vårdas av Rebecka, Isak grälar på Rebecka för att hon har en för flörtig kommunikationsstil mot Wilfred, och sedan blir Wilfred trots sina skador tvungen att klättra på en vägg för att undkomma några soldater som Brian de Bois-Gilbert kommenderar åt prins Johan.
Brian de Bois-Gilbert och Reginald Front de Boeuf beskyller varandra för att vara serievåldtäktsmän inför Maurice de Bracy, oklart i vilken mån det ligger sanning bakom beskyllningarna eller det bara är uttryck för något slags rå jargong.
Judarna tar med sig Wilfred i en täckt vagn på väg till York, men vagnen går söner på vägen. De möter Cedric med följe på vägen. Cedric lossar repen han håller Gurth bunden med för att Gurth ska hjälpa till att laga vagnen, och hjälper också till personligen.
Medan de håller på med vagnslagningen, blir de överfallna av de knapphändigt maskerade Brian de Bois-Gilbert, Reginald Front de Boeuf, Maurice de Bracy och ett antal män som lyder under dessas befäl. Maurice de Bracy råkar demaskera sig när han försöker hindra Reginald från att döda någon - planen var bara att ta alla tillfånga helt tillfälligt, varefter Maurice skulle komma tillbaka icke-maskerad och låtsas jaga bort "de fredlösa". Eftersom de nu är avslöjade, för emellertid de tre skurkriddarna följet som fångar till Reginalds slott Torquilstone - dock inte Wamba, Gurth och Snappopp, som kommer undan.
Brian de Bois-Gilbert tittar i vagnen, får syn på Wilfred och slår ned denne.
Framme i Torquilstone tar Reginald Isak till en tortyrkammare, där han torterar honom till att avslöja var han har sitt guld. Cedric, Athelstane och en tjänare vid namn Oswald spärras in i ett rum och Rowena i ett annat.
Brian de Bois-Gilbert tar först Rebecka och sedan Wilfred till ett rum, där han tänker sig att han ska döda Wilfred och våldta Rebecka ostört. Emellertid blir han extremt distraherad av att Rebecka slänger sig mellan när han ska till att döda Wilfred. Han skickar iväg Rebecka med gumman Urfried, varefter han går till Rebecka utan att döda Wilfred, trycker upp henne mot en vägg och hotar med både att våldta henne och att döda Wilfred.
Anledningen till att han inte gör det, är att Rebecka drar en djup, tapper floskel om att han inte kan röra hennes själ, så att det blir en prestigesak för Brian att han ska få henne att ge sig till honom frivilligt.
Maurice de Bracy friar till Rowena, som säger att hans frieri fick en dålig inledning men antyder att hon kanske kan tänka sig att gifta sig med honom om han beskyddar Cedric och Athelstane. Varken Rowena eller Maurice vet att Wilfred också är fånge i borgen.
Wamba och Gurth allierar sig med Robin Hood och hans män för att frita fångarna. Rikard Lejonhjärta, som ingen vet är Rikard Lejonhjärta, kommer också med efter att ha supit med broder Tuck.
Skurkriddarna får ett brev från Gurth och Wamba, där de kräver att fångarna ska friges. Skurkriddarna skickar inte endast ett svarsbrev där de hotar att döda fångarna, utan även en säck innehållandes Oswalds huvud.
Fortsättning följer...
Cedrics män tar tillfånga Gurth. Brian de Bois-Gilbert intrigerar för att Wilfred ska mördas och Rowena giftas bort till Maurice de Bracy. Wilfred vårdas av Rebecka, Isak grälar på Rebecka för att hon har en för flörtig kommunikationsstil mot Wilfred, och sedan blir Wilfred trots sina skador tvungen att klättra på en vägg för att undkomma några soldater som Brian de Bois-Gilbert kommenderar åt prins Johan.
Brian de Bois-Gilbert och Reginald Front de Boeuf beskyller varandra för att vara serievåldtäktsmän inför Maurice de Bracy, oklart i vilken mån det ligger sanning bakom beskyllningarna eller det bara är uttryck för något slags rå jargong.
Judarna tar med sig Wilfred i en täckt vagn på väg till York, men vagnen går söner på vägen. De möter Cedric med följe på vägen. Cedric lossar repen han håller Gurth bunden med för att Gurth ska hjälpa till att laga vagnen, och hjälper också till personligen.
Medan de håller på med vagnslagningen, blir de överfallna av de knapphändigt maskerade Brian de Bois-Gilbert, Reginald Front de Boeuf, Maurice de Bracy och ett antal män som lyder under dessas befäl. Maurice de Bracy råkar demaskera sig när han försöker hindra Reginald från att döda någon - planen var bara att ta alla tillfånga helt tillfälligt, varefter Maurice skulle komma tillbaka icke-maskerad och låtsas jaga bort "de fredlösa". Eftersom de nu är avslöjade, för emellertid de tre skurkriddarna följet som fångar till Reginalds slott Torquilstone - dock inte Wamba, Gurth och Snappopp, som kommer undan.
Brian de Bois-Gilbert tittar i vagnen, får syn på Wilfred och slår ned denne.
Framme i Torquilstone tar Reginald Isak till en tortyrkammare, där han torterar honom till att avslöja var han har sitt guld. Cedric, Athelstane och en tjänare vid namn Oswald spärras in i ett rum och Rowena i ett annat.
Brian de Bois-Gilbert tar först Rebecka och sedan Wilfred till ett rum, där han tänker sig att han ska döda Wilfred och våldta Rebecka ostört. Emellertid blir han extremt distraherad av att Rebecka slänger sig mellan när han ska till att döda Wilfred. Han skickar iväg Rebecka med gumman Urfried, varefter han går till Rebecka utan att döda Wilfred, trycker upp henne mot en vägg och hotar med både att våldta henne och att döda Wilfred.
Anledningen till att han inte gör det, är att Rebecka drar en djup, tapper floskel om att han inte kan röra hennes själ, så att det blir en prestigesak för Brian att han ska få henne att ge sig till honom frivilligt.
Maurice de Bracy friar till Rowena, som säger att hans frieri fick en dålig inledning men antyder att hon kanske kan tänka sig att gifta sig med honom om han beskyddar Cedric och Athelstane. Varken Rowena eller Maurice vet att Wilfred också är fånge i borgen.
Wamba och Gurth allierar sig med Robin Hood och hans män för att frita fångarna. Rikard Lejonhjärta, som ingen vet är Rikard Lejonhjärta, kommer också med efter att ha supit med broder Tuck.
Skurkriddarna får ett brev från Gurth och Wamba, där de kräver att fångarna ska friges. Skurkriddarna skickar inte endast ett svarsbrev där de hotar att döda fångarna, utan även en säck innehållandes Oswalds huvud.
Fortsättning följer...
-
Linnea Sandquist
- Inlägg: 367
- Blev medlem: tis apr 28, 2020 12:59 pm
- Ort: Härnösand
Re: Ivanhoe
Ibland är det svårt att hålla isär vad som är vad när man tar del av en massa versioner av en historia. Nu senast blandade jag ihop namnen på två av Cedrics tjänare i boken. Det är Oswald som råkar illa ut i den här filmatiseringen, inte Hundibert som jag hade för mig i morse. Felet är redigerat.
I alla fall, spoilervarning!
Lucas de Beaumanoir väntar med en grupp tempelriddare i Frankrike på att ett skepp ska kunna ta dem till England. En man ur besättningen säger att ett oväder som råder måste dra förbi först. Lucas pekar på golvet och säger: "Be!", och sedan vänder han sig till sina tempelriddare och säger gravallvarligt åt dem att stormen är orsakad genom trolldom från någon som vill hindra dem i sitt heliga värv och att de ska be för att den ska bedarra.
Det här hände relativt tidigt i avsnitt 3 fastän det här inlägget huvudsakligen är avsett att handla om avsnitt 4. Det hände så många viktigare saker än introduktionen av Lucas Beaumanoir i avsnitt 3. Men den är rolig! Tycker jag i alla fall.
En skallig tempelriddare vid namn Conrad Montfitchet hälsar på prins Johan och förklarar att det är mycket viktigt för stormästaren att få straffa Brian de Bois-Gilbert för något "hedniskt fördärv" som denne sägs ha gjort sig skyldig till i samband med erövringen av Acre. Oklart om det möjligen är tempelriddarspråk för våldtäkt och mord riktat mot en 12-13-årig flicka?
Skurkriddarna hotar Wamba och Gurth med att döda fångarna (utöver Oswald, som de redan har dödat), och ber dem att skicka in en präst som kan ge fångarna sista smörjelsen. Wamba tar sig in, tråkar ut en vakt genom ha Cedric och Athelstane till att bikta en massa småsynder och byter kläder med Cedric när vakten går iväg. Cedric förirrar sig till ett köttförråd.
Rebecka och Urfried hjälps åt att vårda Wilfred, som fått sårfeber. Han blir snabbt bättre när Rebecka lägger spindelväv på såret. Rebecka efterfrågar också stormhatt. Eftersom stormhatt är giftigt, får vi anta att den inte är tänkt till Wilfred. Kvinnorna snappar upp att det ska finnas en präst i närheten, Rebecka letar upp den förklädde Cedric varpå Urfried kör bort Rebecka och har ett samtal med Cedric i köttförrådet.
Urfried har hetat Ulrika och varit gift och levt i borgen med sin far, sin make, sina bröder och sin nyfödda dotter, innan borgen erövrades av Reginald Front de Boeufs far som mördade hela hennes familj och tog henne till sexslavinna. Innan hon gifte sig hade Ulrika antydningsvis något slags kärleksaffär med Cedric. Senare har Ulrika/Urfried varit Reginalds halvt ofrivilliga älskarinna, men i seriens nu har han tröttnat på henne och hunsar med henne.
Cedric ger sig av till de fredlösa, som täcker honom med pilbågar när skurkriddarna anar oråd. De fredlösa har också tagit tillfånga prior Aymer, som hade vägarna förbi.
Wilfred och Rebecka pussas.
De fredlösa + Rikard, Cedric och Gurth börjar storma slottet. Reginald Front de Boeuf börjar prata på allvar om att döda fångarna. Maurice de Bracy sätter ett svärd i händerna på Rowena, varpå Rowena pussar honom på kinden. Reginald Front de Boeuf blir sårad och släpas in i ett rum. Ulrika tänder eld på slottet inifrån, och brinner inne tillsammans med Reginald. Maurice de Bracy blir tillfångatagen av Rikard Lejonhjärta. Golvet i rummet där Wilfred och Rebecka är, är delvis uppbränt så att det är stora hål i det. Brian de Bois-Gilbert kommer instormande, sparkar ned Wilfred genom ett av hålen i golvet och tar ut Rebecka.
Athelstane blir klubbad i en strid mot Reginald Front de Boeufs soldater och antas vara död.
De fritagna fångarna tas till de fredlösas glänta i skogen, utom Wilfred som Rikard tar till ett kloster för vård. Isak får mat och vin av broder Tuck, innan de anländer sent till platsen.
Fortsättning följer...
I alla fall, spoilervarning!
Lucas de Beaumanoir väntar med en grupp tempelriddare i Frankrike på att ett skepp ska kunna ta dem till England. En man ur besättningen säger att ett oväder som råder måste dra förbi först. Lucas pekar på golvet och säger: "Be!", och sedan vänder han sig till sina tempelriddare och säger gravallvarligt åt dem att stormen är orsakad genom trolldom från någon som vill hindra dem i sitt heliga värv och att de ska be för att den ska bedarra.
Det här hände relativt tidigt i avsnitt 3 fastän det här inlägget huvudsakligen är avsett att handla om avsnitt 4. Det hände så många viktigare saker än introduktionen av Lucas Beaumanoir i avsnitt 3. Men den är rolig! Tycker jag i alla fall.
En skallig tempelriddare vid namn Conrad Montfitchet hälsar på prins Johan och förklarar att det är mycket viktigt för stormästaren att få straffa Brian de Bois-Gilbert för något "hedniskt fördärv" som denne sägs ha gjort sig skyldig till i samband med erövringen av Acre. Oklart om det möjligen är tempelriddarspråk för våldtäkt och mord riktat mot en 12-13-årig flicka?
Skurkriddarna hotar Wamba och Gurth med att döda fångarna (utöver Oswald, som de redan har dödat), och ber dem att skicka in en präst som kan ge fångarna sista smörjelsen. Wamba tar sig in, tråkar ut en vakt genom ha Cedric och Athelstane till att bikta en massa småsynder och byter kläder med Cedric när vakten går iväg. Cedric förirrar sig till ett köttförråd.
Rebecka och Urfried hjälps åt att vårda Wilfred, som fått sårfeber. Han blir snabbt bättre när Rebecka lägger spindelväv på såret. Rebecka efterfrågar också stormhatt. Eftersom stormhatt är giftigt, får vi anta att den inte är tänkt till Wilfred. Kvinnorna snappar upp att det ska finnas en präst i närheten, Rebecka letar upp den förklädde Cedric varpå Urfried kör bort Rebecka och har ett samtal med Cedric i köttförrådet.
Urfried har hetat Ulrika och varit gift och levt i borgen med sin far, sin make, sina bröder och sin nyfödda dotter, innan borgen erövrades av Reginald Front de Boeufs far som mördade hela hennes familj och tog henne till sexslavinna. Innan hon gifte sig hade Ulrika antydningsvis något slags kärleksaffär med Cedric. Senare har Ulrika/Urfried varit Reginalds halvt ofrivilliga älskarinna, men i seriens nu har han tröttnat på henne och hunsar med henne.
Cedric ger sig av till de fredlösa, som täcker honom med pilbågar när skurkriddarna anar oråd. De fredlösa har också tagit tillfånga prior Aymer, som hade vägarna förbi.
Wilfred och Rebecka pussas.
De fredlösa + Rikard, Cedric och Gurth börjar storma slottet. Reginald Front de Boeuf börjar prata på allvar om att döda fångarna. Maurice de Bracy sätter ett svärd i händerna på Rowena, varpå Rowena pussar honom på kinden. Reginald Front de Boeuf blir sårad och släpas in i ett rum. Ulrika tänder eld på slottet inifrån, och brinner inne tillsammans med Reginald. Maurice de Bracy blir tillfångatagen av Rikard Lejonhjärta. Golvet i rummet där Wilfred och Rebecka är, är delvis uppbränt så att det är stora hål i det. Brian de Bois-Gilbert kommer instormande, sparkar ned Wilfred genom ett av hålen i golvet och tar ut Rebecka.
Athelstane blir klubbad i en strid mot Reginald Front de Boeufs soldater och antas vara död.
De fritagna fångarna tas till de fredlösas glänta i skogen, utom Wilfred som Rikard tar till ett kloster för vård. Isak får mat och vin av broder Tuck, innan de anländer sent till platsen.
Fortsättning följer...
Senast redigerad av 1 Linnea Sandquist, redigerad totalt 0 gånger.
-
Linnea Sandquist
- Inlägg: 367
- Blev medlem: tis apr 28, 2020 12:59 pm
- Ort: Härnösand
Re: Ivanhoe
Den här recensionen är fortfarande på avsnitt 4, och det är fortfarande spoilervarning!
Brian de Bois-Gilbert tar med Rebecka till tempelriddarborgen Tempelstow, vilket Malvoisin tycker är fel eftersom Rebecka är judinna. Trots det låter denne Brian gömma sig själv och Rebecka i en avskild del av borgen.
Robin Hood låter Isak låna ut pengar till Aymer för dennes lösensumma, mot att Aymer skriver ett brev till Brian de Bois-Gilbert där han ber denne att frige Rebecka.
Kung Rikard har en dialog med Maurice de Bracy, som slutar med att han får denne att svära trohet till honom och skickar iväg honom till prins Johan. Prins Johan blir naturligtvis upprörd, och börjar när Maurice har lämnat rummet att övertala Valdemar Fitzurse om att denne ska försöka mörda kung Rikard, innan det blir allmänt känt att denne är kung Rikard.
Lucas de Beaumanoir unnar sig ingen vila på vägen till Tempelstow, där han snabbt börjar utdöma spöstraff till höger och vänster. Albert Malvoisin och Conrad Montfitchet har ingen avsikt att ytterligare späda på stormästarens dåliga humör genom att låta honom veta att Brian de Bois-Gilbert är där med Rebecka, men en viss jude är på väg med ett visst brev...
Fortsättning följer...
Brian de Bois-Gilbert tar med Rebecka till tempelriddarborgen Tempelstow, vilket Malvoisin tycker är fel eftersom Rebecka är judinna. Trots det låter denne Brian gömma sig själv och Rebecka i en avskild del av borgen.
Robin Hood låter Isak låna ut pengar till Aymer för dennes lösensumma, mot att Aymer skriver ett brev till Brian de Bois-Gilbert där han ber denne att frige Rebecka.
Kung Rikard har en dialog med Maurice de Bracy, som slutar med att han får denne att svära trohet till honom och skickar iväg honom till prins Johan. Prins Johan blir naturligtvis upprörd, och börjar när Maurice har lämnat rummet att övertala Valdemar Fitzurse om att denne ska försöka mörda kung Rikard, innan det blir allmänt känt att denne är kung Rikard.
Lucas de Beaumanoir unnar sig ingen vila på vägen till Tempelstow, där han snabbt börjar utdöma spöstraff till höger och vänster. Albert Malvoisin och Conrad Montfitchet har ingen avsikt att ytterligare späda på stormästarens dåliga humör genom att låta honom veta att Brian de Bois-Gilbert är där med Rebecka, men en viss jude är på väg med ett visst brev...
Fortsättning följer...
-
Linnea Sandquist
- Inlägg: 367
- Blev medlem: tis apr 28, 2020 12:59 pm
- Ort: Härnösand
Re: Ivanhoe
Fortfarande spoilervarning!
Prins Johan skickar Valdemar Fitzurse, Hubert och en man till för att döda Rikard Lejonhjärta, men de misslyckas och den tredje mannen skjuter en pil genom halsen på Valdemar Fitzurse för att han inte ska prata bredvid mun. Prins Johan låter mörda Maurice de Bracy.
Isak kommer till Tempelstow, där Lucas de Beaumanoir tvångsdöper honom samt kastar honom i fängelse och planerar att låta bränna honom levande för att han protesterar. Vad som gör Lucas de Beaumanoir ännu mer upprörd är prior Aymers brev, och i synnerhet några detaljer som han bokstavstolkar som att Rebecka är en häxa som har förtrollat Brian de Bois-Gilbert. Han blir så upprörd över detta, att han glömmer bort det där med den 12-13-åriga flickan eller vad det nu var Brian var anklagad för tidigare.
Conrad Montfitchet och Malvoisin kokar ihop en historia om att Brian de Bois-Gilbert kom till Tempelstow för att söka Malvoisins hjälp att bryta förtrollningen, vilket Brian säger rakt ut i ansiktet på Lucas Beaumanoir att det är nonsens, varpå det första han gör är att springa tillbaka till Rebecka och säga att de måste fly, men Rebecka vägrar.
Till saken hör att Brian, utöver det faktum att han håller Rebecka fången och tjatar om att han vill att hon ska älska honom, har börjat att behandla Rebecka någorlunda hövligt, och att hon är hövlig mot honom även om hon också är tydlig med att hon vill bli fri och inte är intresserad av någon kärleksrelation med honom. Brians allt starkare vilja att behaga Rebecka gör att han inte längre har kvar något tydligt överläge i förhållande till henne.
Lucas de Beaumanoir planerar att hålla rättegång mot först Rebecka och sedan Isak, och bränna dem levande för trolldom resp. kätteri. För att få döma Rebecka för trolldom behöver de dock världsligt stöd, för vilket Conrad Montfitchet rotar fram prins Johan, som ställer upp eftersom Lucas annars kan få för sig att låta döda Brian.
Conrad Montfitchet rotar också fram två vittnen. Det ena vittnet är en man som Conrad slår för att han ska säga någonting komprometterande om Rebecka, men det enda som kommer fram är en relativt oskyldig dialog mellan Wilfred, som är så mycket på bättringsvägen att han sysslar med vapenövningar, och abboten i klostret där Wilfred vårdas. Lucas de Beaumanoir lyckas dock vrida det till det värsta.
Det andra vittnesmålet kommer från Hubert, som beskyller Rebecka för att ha försökt förmå honom till samlag när han var hennes patient, för att ha förgiftat honom så att han blev impotent när han vägrade och för att ha slukarten hund levande. Hunden står i rättssalen, och prins Johan kan inte låta bli att uttrycka ett visst tvivel angående att Rebecka skulle ha ätit upp den, men Lucas de Beaumanoir är snabbt framme med långsökta förklaringar.
Eventuellt finns det fler vittnesmål som är bortklippta, eftersom det var några anklagelsepunkter som inte följs upp i domstolsscenen. Rebecka blir i alla fall dömd.
Brian de Bois-Gilbert har i början av domstolsscenen gett en papperslapp till Rebecka, där det står att hon ska begära avgörande genom tvekamp. När Rebecka på Brians anmodan läser lappen och framför begäran, är det prins Johan som bifaller den, med hänvisning till engelsk lag. Lucas de Beaumanoir utser Brian de Bois-Gilbert att kämpa för domstolen, vilket denne är uppenbart ovillig att göra.
Malvoisin och Conrad försöker upprepade gånger förklara, att om inte Lucas enkelt får bränna Rebecka kommer hans häxhysteri att förvärras så att fler blir brända. De anser att såväl Brian som de själva i så fall befinner sig i riskzonen.
Isak mutar en tempelväpnare av den sorten som på franska kallas servient (alltså inte en yngling som aspirerar på att bli riddare, utan en man som tjänar riddarna på ett liknande vis utan sådana karriärmöjligheter) till att släppa ut honom. Brian ser Isak på väg ut men avslöjar honom inte.
Lucas de Beaumanoir har ett gräl med prins Johan, som börjar tröttna på att spela med i dennes galenskaper.
Wilfred är på väg till Athelstanes begravning och har ett hemligt möte med Rowena, där de pussas och han lovar att prata med Cedric.
Fortsättning följer...
Prins Johan skickar Valdemar Fitzurse, Hubert och en man till för att döda Rikard Lejonhjärta, men de misslyckas och den tredje mannen skjuter en pil genom halsen på Valdemar Fitzurse för att han inte ska prata bredvid mun. Prins Johan låter mörda Maurice de Bracy.
Isak kommer till Tempelstow, där Lucas de Beaumanoir tvångsdöper honom samt kastar honom i fängelse och planerar att låta bränna honom levande för att han protesterar. Vad som gör Lucas de Beaumanoir ännu mer upprörd är prior Aymers brev, och i synnerhet några detaljer som han bokstavstolkar som att Rebecka är en häxa som har förtrollat Brian de Bois-Gilbert. Han blir så upprörd över detta, att han glömmer bort det där med den 12-13-åriga flickan eller vad det nu var Brian var anklagad för tidigare.
Conrad Montfitchet och Malvoisin kokar ihop en historia om att Brian de Bois-Gilbert kom till Tempelstow för att söka Malvoisins hjälp att bryta förtrollningen, vilket Brian säger rakt ut i ansiktet på Lucas Beaumanoir att det är nonsens, varpå det första han gör är att springa tillbaka till Rebecka och säga att de måste fly, men Rebecka vägrar.
Till saken hör att Brian, utöver det faktum att han håller Rebecka fången och tjatar om att han vill att hon ska älska honom, har börjat att behandla Rebecka någorlunda hövligt, och att hon är hövlig mot honom även om hon också är tydlig med att hon vill bli fri och inte är intresserad av någon kärleksrelation med honom. Brians allt starkare vilja att behaga Rebecka gör att han inte längre har kvar något tydligt överläge i förhållande till henne.
Lucas de Beaumanoir planerar att hålla rättegång mot först Rebecka och sedan Isak, och bränna dem levande för trolldom resp. kätteri. För att få döma Rebecka för trolldom behöver de dock världsligt stöd, för vilket Conrad Montfitchet rotar fram prins Johan, som ställer upp eftersom Lucas annars kan få för sig att låta döda Brian.
Conrad Montfitchet rotar också fram två vittnen. Det ena vittnet är en man som Conrad slår för att han ska säga någonting komprometterande om Rebecka, men det enda som kommer fram är en relativt oskyldig dialog mellan Wilfred, som är så mycket på bättringsvägen att han sysslar med vapenövningar, och abboten i klostret där Wilfred vårdas. Lucas de Beaumanoir lyckas dock vrida det till det värsta.
Det andra vittnesmålet kommer från Hubert, som beskyller Rebecka för att ha försökt förmå honom till samlag när han var hennes patient, för att ha förgiftat honom så att han blev impotent när han vägrade och för att ha slukarten hund levande. Hunden står i rättssalen, och prins Johan kan inte låta bli att uttrycka ett visst tvivel angående att Rebecka skulle ha ätit upp den, men Lucas de Beaumanoir är snabbt framme med långsökta förklaringar.
Eventuellt finns det fler vittnesmål som är bortklippta, eftersom det var några anklagelsepunkter som inte följs upp i domstolsscenen. Rebecka blir i alla fall dömd.
Brian de Bois-Gilbert har i början av domstolsscenen gett en papperslapp till Rebecka, där det står att hon ska begära avgörande genom tvekamp. När Rebecka på Brians anmodan läser lappen och framför begäran, är det prins Johan som bifaller den, med hänvisning till engelsk lag. Lucas de Beaumanoir utser Brian de Bois-Gilbert att kämpa för domstolen, vilket denne är uppenbart ovillig att göra.
Malvoisin och Conrad försöker upprepade gånger förklara, att om inte Lucas enkelt får bränna Rebecka kommer hans häxhysteri att förvärras så att fler blir brända. De anser att såväl Brian som de själva i så fall befinner sig i riskzonen.
Isak mutar en tempelväpnare av den sorten som på franska kallas servient (alltså inte en yngling som aspirerar på att bli riddare, utan en man som tjänar riddarna på ett liknande vis utan sådana karriärmöjligheter) till att släppa ut honom. Brian ser Isak på väg ut men avslöjar honom inte.
Lucas de Beaumanoir har ett gräl med prins Johan, som börjar tröttna på att spela med i dennes galenskaper.
Wilfred är på väg till Athelstanes begravning och har ett hemligt möte med Rowena, där de pussas och han lovar att prata med Cedric.
Fortsättning följer...
Senast redigerad av 1 Linnea Sandquist, redigerad totalt 0 gånger.
-
Linnea Sandquist
- Inlägg: 367
- Blev medlem: tis apr 28, 2020 12:59 pm
- Ort: Härnösand
Re: Ivanhoe
Nu är det äntligen dags att redogöra för det sjätte och sista avsnittet i BBC:s serie Ivanhoe från 1997, och sedan lär jag kunna börja med bok/filmjämförelsen som allt det här syftar till innan veckan är slut.
Nåväl, fortfarande spoilervarning!
Wilfred rider med Rikard och Gurth till Athelstanes begravning och har ett gräl med Cedric, varefter Wilfred och Cedric försonas. Athelstane ligger skendöd, och några präster diskuterar hur många själamässor som behövs för att han ska komma till himlen. En ritual hålls vid en eld, med mässande på engelska till Modern och på latin till Fadern (halvhedniskt?) för att frigöra hans själ, troligen för att han inte ska gå igen som gengångare.
Till ritualdeltagarnas skräck, ser det dock för en stund ut som att ritualen har misslyckats: Athelstane kommer gående i sin svepning! Athelstanes mor svimmar av skräck. Athelstane lyckas dock övertyga de närvarande om att han inte är någon gengångare utan vid liv, och förhandlar fram ett löfte från Rikard om att diskrimineringen av saxare ska upphöra.
Malvoisin mutar Hubert att försöka mörda Wilfred, eftersom Rebeckas vedersakare har förstått att Isak är på väg för att hämta denne för att rädda Rebecka. Mycket riktigt kommer Isak och tempelväpnaren till Athelstanes fest som inte längre är en begravning, varpå Wilfred med Gurth vid sin sida rycker ut.
Brian och Rebecka har en diskussion i all vänskaplighet, då Brian erbjuder sig både att släppa ut henne så att hon kan försöka fly på egen hand och att låta sig besegras i striden för hennes skull. Rebecka tackar nej till båda erbjudandena: Hon skulle snabbt bli fångad igen om hon försökte fly, och beträffande att Brian skulle låta sig besegras, så nämnde han att detta med att alltid göra sitt bästa i strid varit det enda löfte han hållit och att han betvivlar att det finns någon frälsning för honom. Rebecka, som anser att förtvivlan är den enda synd som Gud inte förlåter, tycker synd om Brian och kan inte med att be honom att bryta mot sin krigarheder.
Lucas de Beaumanoir har också ett samtal med Rebecka och ber henne att skriva under en bekännelse, varpå hon ska strypas istället för att brännas levande. Det framgår både att Lucas de Beaumanoir är tänd på Rebecka och, ännu mer komprometterande, att han är av uppfattningen att det är Lucifer som har skapat kvinnokroppen. Denne fanatiker som tvångsdöpte Isak och som leder en katolsk riddarorden och som hotade att bussa påven på prins Johan är alltså själv en kättare! Oj, oj, oj!
Rebecka river sönder pappret med den falska bekännelsen och reciterar Psaltaren.
Malvoisin ber prins Johan om beskydd mot såväl stormästare Lucas som kung Rikard. Prins Johan är i färd med att bränna dokument och skyndsamt packa ihop för att resa till ett möte i Kent, där hans mor änkedrottning Eleonora av Akvitanien på prins Johans förfrågan ska medla mellan prins Johan och kung Rikard. Rent retoriskt går Johan med på att beskydda Malvoisin, men denne tycks inte uppleva honom som riktigt trovärdig och kommer sig inte ens för att be om att få följa med på resan. Sedan ger Malvoisin lite själavård till Brian.
Wilfred och Gurth blir överfallna på vägen av Hubert och en grupp bågskyttar. Gurth blir ihjälskjuten, men Wilfred lyckas jaga bort mördarna och fortsätter till Tempelstow, där han och Brian sätter igång att slåss utan några särskilda formaliteter. Wilfred segrar och dödar Brian, som uttryckligen låter honom göra det. Lucas de Beaumanoir ger order om att döda Wilfred, men blir omringad av bågskyttar. Medan tempelherrarna har tittat på duellen mellan Wilfred och Brian, har kung Rikard och hans män erövrat Tempelstow. Malvoisin, som vi först nu får veta att han heter Albert i förnamn, döms till döden, ber om nåd och nekas nåd.
Wamba har en mycket framträdande plats vid bordet när Rikard dömer Albert Malvoisin, och det är hans "nej" som beseglar domen. Wilfred och Rebecka har ett samtal om Brian, som båda känner en viss sorg över. Rebecka anser sig ha lärt sig att alla människor i viss mån är fördärvade, bara att det inte märks när man inte behöver utså så svåra prövningar. Utifrån Rebeckas judiska tro tycker jag att det är en något underlig slutsats: hon har ju faktiskt bestått sina prövningar väl, och judendomen brukar inte fokusera på människans felbarhet lika starkt som kristendomen gör, eftersom kristendomen gör det i syfte att lyfta fram Jesu lösenoffer.
Rikard rider till mötet med prins Johan och änkedrottning Eleonora. Änkedrottning Eleonora skäller ut sina båda söner och tvingar dem att försonas. Hennes utskällningar är givande, men skildringen av kungahuset hade blivit ännu bättre om man hade följt upp den här scenen med en scen där Rikard och Johan pratar om att deras mor minsann har visat prov på många liknande fel och brister.
Prins Johan mördar av oklara skäl Hubert.
Wilfred och Rowena gifter sig, men Rowena mår dåligt över tanken på att Wilfred förmodligen har haft ihop det med Rebecka och förmår inte ha sex med honom. Isak och Rebecka kommer på besök till Rotherwood. Isak, som förstår hur ekonomi funkar, hjälper Cedric med bokföringen, som denne har problem med. Rebecka har ett samtal med Rowena, där hon ljuger genom att påstå att det aldrig hände någonting mellan henne och Wilfred och att Wilfred bara pratade om Rowena hela tiden när de satt fängslade i Torquilstone.
Wilfred, som varit på resa under judarnas besök, kommer hem till en lättad Rowena. Isak och Rebecka flyttar till Spanien, där Rebecka ämnar gå med i en helbrägdagörelseorden. Det var BBC:s TV-serie Ivanhoe från 1997.
Nåväl, fortfarande spoilervarning!
Wilfred rider med Rikard och Gurth till Athelstanes begravning och har ett gräl med Cedric, varefter Wilfred och Cedric försonas. Athelstane ligger skendöd, och några präster diskuterar hur många själamässor som behövs för att han ska komma till himlen. En ritual hålls vid en eld, med mässande på engelska till Modern och på latin till Fadern (halvhedniskt?) för att frigöra hans själ, troligen för att han inte ska gå igen som gengångare.
Till ritualdeltagarnas skräck, ser det dock för en stund ut som att ritualen har misslyckats: Athelstane kommer gående i sin svepning! Athelstanes mor svimmar av skräck. Athelstane lyckas dock övertyga de närvarande om att han inte är någon gengångare utan vid liv, och förhandlar fram ett löfte från Rikard om att diskrimineringen av saxare ska upphöra.
Malvoisin mutar Hubert att försöka mörda Wilfred, eftersom Rebeckas vedersakare har förstått att Isak är på väg för att hämta denne för att rädda Rebecka. Mycket riktigt kommer Isak och tempelväpnaren till Athelstanes fest som inte längre är en begravning, varpå Wilfred med Gurth vid sin sida rycker ut.
Brian och Rebecka har en diskussion i all vänskaplighet, då Brian erbjuder sig både att släppa ut henne så att hon kan försöka fly på egen hand och att låta sig besegras i striden för hennes skull. Rebecka tackar nej till båda erbjudandena: Hon skulle snabbt bli fångad igen om hon försökte fly, och beträffande att Brian skulle låta sig besegras, så nämnde han att detta med att alltid göra sitt bästa i strid varit det enda löfte han hållit och att han betvivlar att det finns någon frälsning för honom. Rebecka, som anser att förtvivlan är den enda synd som Gud inte förlåter, tycker synd om Brian och kan inte med att be honom att bryta mot sin krigarheder.
Lucas de Beaumanoir har också ett samtal med Rebecka och ber henne att skriva under en bekännelse, varpå hon ska strypas istället för att brännas levande. Det framgår både att Lucas de Beaumanoir är tänd på Rebecka och, ännu mer komprometterande, att han är av uppfattningen att det är Lucifer som har skapat kvinnokroppen. Denne fanatiker som tvångsdöpte Isak och som leder en katolsk riddarorden och som hotade att bussa påven på prins Johan är alltså själv en kättare! Oj, oj, oj!
Rebecka river sönder pappret med den falska bekännelsen och reciterar Psaltaren.
Malvoisin ber prins Johan om beskydd mot såväl stormästare Lucas som kung Rikard. Prins Johan är i färd med att bränna dokument och skyndsamt packa ihop för att resa till ett möte i Kent, där hans mor änkedrottning Eleonora av Akvitanien på prins Johans förfrågan ska medla mellan prins Johan och kung Rikard. Rent retoriskt går Johan med på att beskydda Malvoisin, men denne tycks inte uppleva honom som riktigt trovärdig och kommer sig inte ens för att be om att få följa med på resan. Sedan ger Malvoisin lite själavård till Brian.
Wilfred och Gurth blir överfallna på vägen av Hubert och en grupp bågskyttar. Gurth blir ihjälskjuten, men Wilfred lyckas jaga bort mördarna och fortsätter till Tempelstow, där han och Brian sätter igång att slåss utan några särskilda formaliteter. Wilfred segrar och dödar Brian, som uttryckligen låter honom göra det. Lucas de Beaumanoir ger order om att döda Wilfred, men blir omringad av bågskyttar. Medan tempelherrarna har tittat på duellen mellan Wilfred och Brian, har kung Rikard och hans män erövrat Tempelstow. Malvoisin, som vi först nu får veta att han heter Albert i förnamn, döms till döden, ber om nåd och nekas nåd.
Wamba har en mycket framträdande plats vid bordet när Rikard dömer Albert Malvoisin, och det är hans "nej" som beseglar domen. Wilfred och Rebecka har ett samtal om Brian, som båda känner en viss sorg över. Rebecka anser sig ha lärt sig att alla människor i viss mån är fördärvade, bara att det inte märks när man inte behöver utså så svåra prövningar. Utifrån Rebeckas judiska tro tycker jag att det är en något underlig slutsats: hon har ju faktiskt bestått sina prövningar väl, och judendomen brukar inte fokusera på människans felbarhet lika starkt som kristendomen gör, eftersom kristendomen gör det i syfte att lyfta fram Jesu lösenoffer.
Rikard rider till mötet med prins Johan och änkedrottning Eleonora. Änkedrottning Eleonora skäller ut sina båda söner och tvingar dem att försonas. Hennes utskällningar är givande, men skildringen av kungahuset hade blivit ännu bättre om man hade följt upp den här scenen med en scen där Rikard och Johan pratar om att deras mor minsann har visat prov på många liknande fel och brister.
Prins Johan mördar av oklara skäl Hubert.
Wilfred och Rowena gifter sig, men Rowena mår dåligt över tanken på att Wilfred förmodligen har haft ihop det med Rebecka och förmår inte ha sex med honom. Isak och Rebecka kommer på besök till Rotherwood. Isak, som förstår hur ekonomi funkar, hjälper Cedric med bokföringen, som denne har problem med. Rebecka har ett samtal med Rowena, där hon ljuger genom att påstå att det aldrig hände någonting mellan henne och Wilfred och att Wilfred bara pratade om Rowena hela tiden när de satt fängslade i Torquilstone.
Wilfred, som varit på resa under judarnas besök, kommer hem till en lättad Rowena. Isak och Rebecka flyttar till Spanien, där Rebecka ämnar gå med i en helbrägdagörelseorden. Det var BBC:s TV-serie Ivanhoe från 1997.