Utlåningsfigurer

[Linnea Sandquist]

Sara Persson

Sara är 27 år och bor ensam. Hon är som nämnts styvdotter till psykologen Arne Hamrén, dotter till socialsekreteraren Louise Persson Hamrén och väninna till Anneli. Hon har aldrig träffat sin riktiga pappa, som var en utländsk student som gjorde modern gravid medan hon studerade till socialsekreterare och som stack till sitt hemland utan att veta att Louise var gravid.

Sara vet att hennes mamma först funderade på att göra abort, men avstod eftersom en lärarinna som hon respekterade berättat om sin plågsamma barnlöshet till följt av ett medicinsk misstag under en abort som hon gjorde som ung.

Sara var 13 år när hennes mor flyttade ihop med Arne Hamrén och 19 år när hon flyttade hemifrån. Hennes styvfar utsatte henne för ett visst mått av sexuellt ofredande när hon var 16 år, vilket gjorde att hon var obekväm med honom under hela sin gymnasietid.

Sara är den mest feministiska i Annelis kompisgäng. Hon tog starkt intryck av metoo-drevet, eftersom det stämde med hennes erfarenheter. I mellanstadiet blev hon tafsad på av två killar som gick i högstadiet, och sedan var det styvfaderns i och för sig främst muntliga närmanden (i den mån han rörde vid henne var det endast sådant som skulle ha tolkats som helt oskyldigt om det inte vore för vad han hade sagt), och sedan har hon ofta fått oönskade närmanden från killar. Oftast har det rört sig om helt lagliga uppvaktningsförsök, men Sara var den av Annelis väninnor som var nära att bli våldtagen på krogen den där kvällen då utkastaren Linus blev deras hjälte.

Sara har ett utseende som många män upplever som attraktivt. Hon har en del högst abstrakta drömmar om Kärleken, men har aldrig varit i närheten av att hitta någon som hon "fastnar för". Sara har en bisexuell identitet, eftersom hon upplever både män och kvinnor som lika (o)attraktiva. Tidigare lutade hon åt att föreställa sig den Stora Kärleken som en man, men numera lutar hon åt att föreställa sig den Stora Kärleken som en kvinna.

Sara har haft en provanställning inom äldrevården och en på en hamburgerrestaurang, samt varit i olika verksamheter för arbetslösa ungdomar. Nu har hon erbjudits en fast anställning med okej lön som sköterska på rättspsyk. Sara är inte helt bekväm med att jobba med sin styvpappa, men hon behöver pengarna och kommer att ta jobbet, även om hon tänker fortsätta att se sig om efter något annat.

[Suzanne Apelqvist]

Ibland kan vissa detaljer bli mindre genomtänkta när man hasplar fram dem snabbt utan att prata med någon annan. Jag har uppmärksammats på det faktum att det inte är brukligt att anmäla skadegörelse inom familjen, och att detta skulle kunna vara någonting som Linus har agg till sina föräldrar för att de ändå gjorde.

Om någon vill spela Linus, får denne gärna diskutera med mig huruvida detta är någonting som Linus kanske rent av ser som värre än vad som ledde fram till handlingen, eller om han tycker att det på något sätt var rättvist eftersom hans visste att tavlan både var dyr och betydde mycket för hans föräldrar, medan det snarare är Anneli som tycker att det var skitstövelaktigt av Linus föräldrar att anmäla honom.

Jag kan mycket väl tänka mig att Anneli tycker det, med tanke på att det i hennes båda föräldrahem finns en tradition av att inte anmäla brott inom familjen.

Jag ska i och för sig inte spela Linus, men har ändå lite tankar kring dina frågeställningar. Anmälningar inom familjen är inte så vanligt, men det förekommer så klart. Mina erfarenheter är att det är mer vanligt att ens partner reagerar starkt på det och agerar därefter. Mänskligheten har en tendens att inte bry sig så mycket om det bara drabbar en själv, men när det drabbar någon vi tycker om, blir vi fly förbannade.

Eftersom Linus känner att han vill tjäna lika mycket pengar och uppnå samma status som sina äldre syskon, visar det att han inte har frigjort sig tillräckligt från sina föräldrar. För annars hade inte hans status gentemot dem spelat någon roll. När man inte har frigjort sig helt från föräldrarna, "accepterar" man deras beteenden och finner ursäkter för dem. Det skulle man kunna tänka sig, stör Annelie ännu mer. Inte så att hon blir irriterad på Linus, men att hon ömmar för honom mer och därmed blir ännu argare på hans föräldrar.

[Linnea Sandquist]

Två betydelsefulla ändringar har gjorts. Den ena är att Rymdfararen ännu inte har blivit skickat till rättspsyk på undersökning: det har gått kortare tid sedan hon greps än jag föreställde mig. Det är därför hon inte har träffat sin advokat än - må det ske snart!

Den andra är att det inte längre är jag utan en annan person som ska spela Didrik Lundh. Här är en sammanfattning av allt påhittat om Didrik, som hans spelare kan utgå ifrån. Observera att både Didriks och Jessicas spelare har rätt att även ändra på saker som jag har skrivit om Didrik resp. Jessica i den här tråden.

Didrik Lundh

Namn: Didrik Lundh
Ålder: 35 år
Yrke: Polis (utreder fallet med Rymdfararen och Delila Nötskal)
Föräldrar: Rune och Elsy Lundh, konstgallerister
Syskon: Carla Ljungstedt (33 år, jurist, ej aktuell i handlingen), Christa Cronholm (33 år, jurist, ej aktuellt i handlingen), Linus Lundh (28 år, halvtid utkastare och halvtid läkarstudent, pojkvän till Anneli).

Övrigt: I princip ingenting är än så länge påhittat om Didriks privatliv. Det är tänkt att Didrik ska förhöra Pernilla angående eventuella släktkopplingar med Rymdfararen. Man kan också tänka sig att Didrik håller ett nytt förhör med Rymdfararen, samt diskuterar fallet med åklagaren Henrik Sandgren. I samband med att Rymdfararen greps siktade hon mot Didrik med sin laserpistol.

Dags för nye spelaren att ta över!

[Linnea Sandquist]

Arne Hamrén om faderskapsbeskyllning

Jag är inne på att det är psykologen Arne Hamrén och hans älskarinna Katarina Bergström som kommer att bli Rymdfararens biologiska föräldrar. Resonemangen som lett dithän finns i den här tråden:

https://oa-forum.se/board/viewtopic.php?f=100&t=121

Rymdfararen vet att hennes biologiske far heter Arne Hamrén och lär säga det också. Arne är femton år äldre än hon, så i princip är det inte tekniskt omöjligt att han skulle kunna vara hennes far ens utan tidsresa, och ett gentest skulle helt klart tyda på ett nära släktskap dem emellan.

Arne Hamrén är dock tämligen säker på att han inte har gjort någon tjej gravid när han var tonåring. Han förlorade oskulden först när han var 17, och anser sig veta att den tjejen han var med då inte blev gravid.

För att förklara vanföreställningen att han och Katarina Bergström skulle vara den misstänkta, troligen 29-åriga kvinnans föräldrar, hänvisar Arne Hamrén till den freudianska termen överföring.

Överföring innebär i detta sammanhang att patienter i psykiatrin brukar tillskriva sina terapeuter egenskaper från andra personer från sitt förflutna. I Arne Hamréns tolkning innebär det här att den här patienten tillskriver honom och Katarina Bergström auktoritet, och utifrån det inbillar sig att de är hennes föräldrar och även tillskriver dem egenskaper som liknar hennes verkliga föräldrar.

Man kan alltså, enligt psykologen, anta att 29-åringen redan innan hon blev psykotisk uppfattade båda sina föräldrar som svekfulla och sin far som misshandlande, men mer än så säger det inte att hon pekar ut honom och en lokal politiker som sina "första föräldrar".

Och beträffande eventuella gentester: "Det måste ha skett ett misstag."

[Linnea Sandquist]

Barnen

Det här inlägget handlar om Delila Nötskals barn, den 12-åriga Esmeralda och den 4-årige Balder, samt om barnen i familjen Karlsson, den 15-årige Martin och den 12-åriga Bella.

Esmeralda Nötskal är 12 år och klasskamrat med Bella Karlsson. Dessa 12-åriga flickor är vänner. Deras mödrar var också väninnor - och barnmisshandlerskor, så flickorna hade en gemensam erfarenhet. Esmeralda kallas för Esse av Bella, och för Malda av Balder. Det är genom kontakten med Bella, som trodde henne, som Esmeralda en gång vågade lufta sina misstankar om att hennes mamma Delila Nötskal förgiftade henne och hennes bror offentligt i skolan.

Esmeralda har, p.g.a. dålig hälsa som hennes mamma har antingen bluffat eller orsakat, endast haft en sporadisk skolgång och är efter i alla ämnen. Esmeraldas "sjukdom" blev lite bättre sedan Balder "blivit sjuk" vid några månaders ålder, men efter att Esmeralda pratat bredvid mun fick hon inte bara stryk utan "blev" också sjukare igen. Sedan Delila Nötskal blev "mördad" har Esmeralda "blivit mycket bättre": medicinskt är hon faktiskt helt frisk.

Esmeralda och hennes bror Balder bor nu hos Esmeraldas biologiske far Rolf. Esmeralda är upprörd över att modern blev dödad. Hon och Rolf har också ett fullt sjå med att försöka förklara för Balder att hans mamma faktiskt är död och vad det innebär. Esmeralda kommer att säga sanningen om allt, men hennes värdering är och kommer länge att förbli att det var fel att döda Delila.

Balder Nötskal är fyra år. Hans far är okänd, så han har fått följa med sin äldre halvsyster till hennes pappa. Trots att han jämte Esmeralda såg mamman bli skjuten, tror Balder att hans mamma kommer att komma tillbaka, och att hon kommer att vara arg. Han hoppas att hon bara kommer att vara arg på kvinnan som sköt och inte på honom och Malda.

Balder var redan mycket sjuk av allt gift hans mamma hade stoppat i honom när Rymdfararen kom. Han skulle ha legat utslagen i sin säng och jämrat sig ynkligt, om det inte vore för att Esmeralda funnit för gott att bära runt och vagga honom. Delila hade just tänkt ta honom från Esmeralda och lägga tillbaka honom i hans säng och kanske ge honom en till giftspruta, när Rymdfararen bröt upp dörren. När Rymdfararen sköt stod Balder på golvet, lutad mot Esmeralda som stod bakom honom och höll honom om axlarna. En kort stund senare svimmade han.

Nu är Balder mycket bättre, och kommer att bli frisk.

Om man frågar Balder om misshandeln, kommer det att bli mycket "mamma blir arg om jag säger". Balder vägrar att tro på att hans mamma har dött den slutgiltiga döden, för "de dummaste och de snällast kommer alltid tillbaka, och mamma är både dummast och snällast". Sedan kommer rättelsen: "Förutom kvinnan som mördade henne dummast". Och sedan: "Säg inte till mamma att jag sa mamma var dum".

Martin Karlsson är 15 år. Han gillar death metal, något som hans mamma avskyr. Martin känner sig ordentligt förfördelad i familjen, sedan han fått veta hur mycket pengar Anneli tjänade på att sälja smyckena som deras far gett henne sedan han ärvt dem efter sin mor. Det innebär att Martins båda systrar (och hans mamma) i princip fått en massa pengar medan han själv inte har fått någonting.

När Martin får veta att Delila faktiskt förgiftade sina barn, kommer han att avvika från familjens åsikt i övrigt genom att tycka att det var rätt att döda Delila, och säga att han önskar att han hade gjort det själv. Det kommer förstås att rendera honom en omgång stryk från hans morsa Annette.

Bella Karlsson är som sagt vän med Esmeralda. Eftersom både Esmeralda och Bellas föräldrar tycker att det var fel att döda Delila, kommer Bella också att säga att det var det. Samtidigt kommer tanken: "Tänk om det hade varit jag som hade gjort det för att hjälpa Esse. Vilken tur att det inte var jag! Esse skulle ha hatat mig!" Det är inte så att Bella någonsin faktiskt har planerat att döda Esmeraldas mamma, men tanken har sedan en tid tillbaka inte varit helt främmande.

[Linnea Sandquist]

Rolf Bertilsson är far till Esmeralda och ex till Delila Nötskal, som då hette Anna Andersson. Han och Anna, sedermera Delila, är jämnåriga, vilket innebär att Rolf är 33 år i nuet. De blev ihop när de var 20 år, varpå hon snabbt blev gravid. De flyttade ihop, hon födde Esmeralda, och de flyttade isär innan dottern blivit ett halvår.

Både Rolf och Anna/Delila har påstått sig bli misshandlad av den andra. Rolfs historia handlar om knuffar och örfilar, samt om att Delila efter att relationen tagit slut ska ha förvägrat honom att träffa dottern med hot om att anmäla honom för saker han inte har gjort. Delilas historia handlar om knytnävsslag mot mage och bröst, sparkar på benen och dängande av huvud i väggar och dörrar, samt om att Rolf ska ha använt illegala droger samt att han ska ha förföljt henne efter att relationen tog slut. Ingen av dem hade något bevis för någonting.

I varje fall fick Anna/Delila vårdnaden om Esmeralda i en vårdnadstvist, eftersom de anklagelser hon riktade mot Rolf var allvarligare än de anklagelser Rolf riktade mot henne samt troligen även för att hon hade fördel av att vara kvinna.

Anna Andersson bytte namn till Delila Nötskal kort efter separationen. Då bytte hon även dotterns efternamn, så att mor och dotter fick samma efternamn. Namnet Nötskal kommer av uttrycket "... i ett nötskal".

Rolf hävdar så här i efterhand att han inte hade en aning om hur farlig Delila faktiskt var för Esmeralda, och att han skulle ha stått på sig mer om han hade vetat.

Louise Persson Hamrén och Annette Karlsson tror på Delilas version, och även om de i princip inte bryr sig om ifall barn far illa, uppskattar de inte att Rolf nu efter Delilas död har fått vårdnaden om Esmeralda och Balder. Det var uppenbart att det inte var Delilas önskan, och Delila var deras vän. Därför har Annette på Louises direkta förslag skickat in en orosanmälan till Socialtjänsten, och Louise håller på att leta fel på Rolfs föräldraskap. Hittills har hon dock inte hittat något.